Bankernas uppfyllnad av krav på nedskrivningsbara skulder – kvartal fyra 2021

Pressmeddelande 8 mars 2022

Samtliga banker uppfyllde vid utgången av det fjärde kvartalet sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav. Det visar Riksgäldens nya kvartalsrapport som publiceras i dag. Rapporten är den sista som redovisar uppfyllnaden enligt det regelverk och principer som var tillämpliga fram till årsskiftet.

Om en systemviktig bank eller ett institut hamnar i finansiell kris kan Riksgälden ta kontroll över institutet och genomföra krishanteringsåtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. Detta förfarande kallas resolution och syftar till att hantera en kris utan att staten behöver rädda institutet med skattemedel. Istället är det institutets aktieägare och investerare som ska ta kostnaden för krishanteringen.

Krav på en viss mängd kapital och skulder

Som ett led i att säkerställa att instituten har tillräckliga medel för att finansiera krishanteringen ställer Riksgälden krav på att instituten ska ha en viss mängd kapital och skulder som kan användas för att täcka förluster samt skrivas ned för att återställa kapitalet i en kris. Därför fattar Riksgälden årliga beslut om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL).

Riksgälden publicerar kvartalsvis en uppföljning av hur instituten lever upp till dessa krav. Rapporten, som offentliggörs idag, redovisar uppfyllnaden per utgången av det fjärde kvartalet 2021. Rapporten visar att samtliga systemviktiga institut levde upp till kraven.

Rapporten visar också att samtliga institut hade tillräcklig mängd skulder för att uppfylla den skuldandelsprincip som Riksgälden har tillämpat fram till årsskiftet. Per den 31 december 2021 hade de systemviktiga instituten emitterat efterställda skulder till ett värde om cirka 117 miljarder svenska kronor.

I december 2021 fattade Riksgälden nya beslut om MREL i enlighet med de förändringar i lagen (2015:1016) om resolution som trädde ikraft den 1 juli 2021. De nya besluten började gälla den 1 januari 2022. Det innebär även att Riksgäldens tidigare tillämpade principer för MREL upphörde att gälla den 1 januari 2022, eftersom ändringar i regelverket för resolution och MREL innehåller bestämmelser som i allt väsentligt ersätter principernas funktion. Till och med den 31 december 2021 var instituten alltjämt föremål för tidigare beslutade krav och principer, vilka redovisas i denna rapport.

Rapport: Svenska bankers krisberedskap – uppfyllnad av MREL-kravet, kvartal 4 2021

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01, press@riksgalden.se

Fakta

Resolution – staten tar kontrollen

Resolution tillämpas för systemviktiga banker och andra institut. Riksgälden gör en årlig bedömning av vilka banker som är att betrakta som systemviktiga. Under tiden som resolutionsförfarandet pågår hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster precis som vanligt.

Läs mer om planering inför resolution

Insättningsgarantin gäller alltid

Skyddet för insättare är detsamma oavsett om institutet försätts i konkurs eller i resolution.

Läs mer om insättningsgarantin

Bankerna bygger upp nedskrivningsbara skulder

För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution på ett effektivt sätt måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut som bedöms som systemviktigt.

Kravet på nedskrivningsbara skulder benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilities.

Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om en bank eller ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda offentliga medel. Kravet bidrar också till att göra det tydligt vilka långivare som i första hand får bära kostnaderna för krishanteringen.

I november 2019 började Riksgälden publicera respektive instituts uppfyllnad av sina minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL).

Se alla kvartalsrapporter om uppfyllnad av MREL-kravet