På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)
För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om krav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut.
Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder
Kravet benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum requirement for own funds and eligible liabilities.
Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar.
Riksgäldens MREL-policy
MREL-kravet beräknas med utgångspunkt i institutens kapitalkrav och består av ett riskvägt och ett icke riskvägt krav. Både det riskvägda och icke riskvägda kravet utgörs av summan av ett förlustabsorberingsbelopp och ett återkapitaliseringsbelopp, vars beräkningsmetod beskrivs i MREL-policyn. Återkapitaliseringsbeloppets storlek är beroende av hur institutet ska hanteras i händelse av kris. För institut som bedöms kunna hanteras genom konkurs eller likvidation sätts återkapitaliseringsbeloppet till noll.
Kravet får uppfyllas med kapital och vissa typer av skulder, så kallade kvalificerade skulder. Riksgälden beslutar om nivån på MREL samt hur stor del av kravet som ska uppfyllas med så kallade efterställda kvalificerade skulder.
Svenska institut har varit föremål för MREL-krav sedan 2018 (se även nedan för länk till Riksgäldens rapporter över hur instituten lever upp till kraven). Vissa förändringar i Riksgäldens tillämpning har skett som ett resultat av de ändringar i lagen (2015:1016) om resolution som trädde i kraft den 1 juli 2021. I den här policyn och tillhörande beslutspromemoria kan du läsa mer om Riksgäldens gällande metod för hur MREL ska tillämpas.
MREL-policy: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)
Beräkning av MREL – åtgärder erkända av Finansinspektionen
Riksgäldens MREL-krav beräknas med utgångspunkt i institutens kapitalkrav som beslutas av Finansinspektionen. Finansinspektionen har erkänt (reciprociterat) utländska myndigheters beslut att införa systemriskbuffertar för att säkerställa likabehandling mellan institut som agerar på flera marknader.
Det innebär att kapitalkrav på svenska instituts exponeringar i utlandet tillämpas på motsvarande sätt som tillämpningen i respektive land. Av det följer att utländska systemriskbuffertar som är erkända av Finansinspektionen också kommer att ingå i beräkningen av marknadsförtroendepåslaget, som är en del av Riksgäldens MREL-krav.
Vid beslutstillfället utgår Riksgälden, för beräkning av MREL, från de av Finansinspektionen senast beslutade kapitalkraven. Referensdatum för dessa krav är i normalfallet den 31 december närmast föregående år. Om det är motiverat, med hänsyn till omständigheter som har väsentlig påverkan på MREL, kan beslutet baseras på uppgifter per ett annat referensdatum.
Bestämmelser om godkännanden av återköp av kvalificerade skulder
Kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av MREL-kravet ska erhålla förhandstillstånd från Riksgälden för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument före den avtalsenliga löptidens utgång. I Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på kapitalbas och kvalificerade skulder på institut finns bestämmelser om ansökningsprocessen. Av förordningen framgår också vilka skulder som omfattas av krav på tillstånd för återköp och mer specifikt vilka företag som måste ansöka om tillstånd. Även institut som har ett MREL-krav som inte överstiger förlustabsorberingsbeloppet omfattas av kravet på tillstånd för återköp.
Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013
Ansökan och handläggningstid
Ansökan ska innehålla uppgifter till företagets kontaktperson(er). Företag som ansöker om tillstånd ska betala en avgift om 35 700 kronor.
Handläggningstiden, som räknas från den dag då avgift har betalats och ansökan är komplett, uppgår till fyra månader för en ny ansökan och tre månader för en ansökan om förlängning av allmänt förhandstillstånd. Om avgiften inte betalas kommer ansökan att avvisas. I Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 finns bestämmelser om vilka uppgifter en ansökan om tillstånd ska innehålla.
Ett institut som erhållit ett allmänt förhandstillstånd ska räkna av motsvarande belopp från summan av sina kvalificerade skulder
Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 innehåller bestämmelser om skyldighet för instituten att räkna av det belopp som förhandstillståndet avser från summan av kvalificerade skulder. Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat svar på frågor om hur avdraget ska göras i sitt verktyg för frågor och svar (Single Rulebook Q&A).
Att en kvalificerad skuld bara får återköpas efter tillstånd från Riksgälden bör framgå av emissionsdokumentationen
Enligt Riksgälden innebär inte villkoren i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 (tillsynsförordningen) att skulder ska diskvalificeras från att utgöra en kvalificerad skuld endast av det skälet att emissionsdokumentationen (prospektet) saknar information om att den emitterade skulden bara får återköpas efter tillstånd från Riksgälden (under förutsättning att skulden i övrigt uppfyller de villkor som framgår av artikel 72 b i tillsynsförordningen). Däremot bör företagen, i linje med vad som uttrycks i EBA MREL-monitoring report, som praxis inkludera sådan information i emissionsdokumentationen.
Underrättelser avseende vissa tredjelandsskulder
Av 5 kap. 2 § lagen om resolution framgår att avtal som avser relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder, och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland, ska innehålla villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Om det inte är möjligt att ta in ett sådant villkor i ett avtal som avser vissa nedskrivningsbara skulder, ska enligt 5 kap. 3 a § lagen om resolution en underrättelse skickas till Riksgälden.
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1527 specificerar under vilka förutsättningar det av rättslig eller annan anledning inte skulle vara möjligt att införa ett sådant avtalsvillkor samt de villkor som gäller för resolutionsmyndighetens eventuella krav på införande av avtalsvillkoret. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1751 anges vilka uppgifter som ska ingå i underrättelsen till resolutionsmyndigheten.
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1527
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1751
Vilka skulder omfattas av underrättelsen?
Underrättelseskyldigheten och möjligheten till undantag omfattar oprioriterade skulder enligt 18 § första stycket första meningen förmånsrättslagen (1970:979) samt vissa nedskrivningsbara skulder som har bättre prioritet enligt förmånsrättsordningen. Obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser utan säkerhet samt instrument som skapar eller bekräftar en skuld utan säkerhet omfattas dock inte av möjligheten till undantag. Därtill ska någon av förutsättningarna som framgår av kommissionens delegerade förordning vara uppfyllda.
Underrättelse ska göras löpande men kan om möjligt skickas in kvartalsvis
Skyldigheten att underrätta Riksgälden uppstår i samband med att institutet fastställer att det i ett avtal som avser en skuld (enligt ovan) inte är möjligt att ta in ett villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Underrättelse ska göras löpande men kan, om möjligt, skickas kvartalsvis i samband med institutets fastställelse. Underrättelse som skickas kvartalsvis kan då komma in i samband med den kvartalsvisa rapporteringen av uppfyllandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Kravet på underrättelse gäller för aktuella skulder som uppkommit efter att förordningarna ovan trätt ikraft, det vill säga från och med den 25 oktober 2021.
Riksgälden ger besked om ett eventuellt krav på villkoret inom tre månader
Om Riksgälden bedömer att det är möjligt att ta in villkoret i avtalet, ska Riksgälden inom tre månader från den dag då institutet kommit in med en komplett underrättelse kräva det. Om underrättelsen är komplicerad, får Riksgälden till och med den 6 oktober 2022 förlänga tidsfristen med sex månader. Därefter får tidsfristen förlängas med tre månader.
Använd Riksgäldens mall
Eventuella underrättelser ska utformas i enlighet med ovan förordningar i mallen nedan.
Riksgälden har i nuläget inte angivit kategorier av skulder för vilka instituten får fastställa att det inte är möjligt att införa villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Detta innebär att mall N01.01 ska användas för att underrätta om avtal/instrument på individuell basis.
Mall: underrättelser avseende vissa tredjelandsskulder
Excelmallen ska skickas med säker e-post till resolution@riksgalden.se. Vid frågor om Riksgäldens säkra e-post, vänligen mejla resolution@riksgalden.se.
Svensk insolvensranking
Riksgälden har sammanställt information om rangordning av poster i svenska insolvensförfaranden. Redogörelsen är publicerad i enlighet med artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/763.
Redogörelse av svensk insolvensranking
Rapportering för kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder
Varje kvartal hämtar Riksgälden in information via Finansinspektionen för att övervaka att MREL-kraven efterlevs.
Information till banker och institut som ska rapportera in uppgifter
Kvartalsvis uppföljning
Riksgälden publicerar fyra gånger om året en uppföljning över hur de systemviktiga bankerna och instituten lever upp till MREL-kraven.