På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Riksgälden offentliggör hur bankerna lever upp till krav
Nyhet 29 november 2019
För första gången publicerar Riksgälden en rapport över hur svenska banker uppfyller sina krav på nedskrivningsbara skulder (MREL). Dessa skulder kan skrivas ned eller omvandlas till kapital om en bank hamnar i kris och Riksgälden då försätter banken i resolution.
Om en systemviktig bank eller annat institut hamnar i finansiell kris kan Riksgälden ta kontroll över institutet och genomföra krishanteringsåtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. Förfarandet kallas resolution och syftar till att hantera en kris utan att staten behöver rädda banken med skattemedel. Istället är det institutets aktieägare och investerare som ska ta kostnaden för krishanteringen.
Viktigt med motståndskraft
Som ett led i att säkerställa att bankerna har tillräckliga medel för att finansiera krishanteringen ställer Riksgälden krav på att bankerna ska ha en viss mängd kapital och skulder som kan användas för att täcka förluster samt skrivas ned för att återställa kapitalet i en kris. Därför fattar Riksgälden årliga beslut om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL).
Riksgälden publicerar nu för första gången en uppföljning av hur bankerna lever upp till dessa krav. Rapporten kommer att offentliggöras fyra gånger per år.
Det är viktigt att kontinuerligt säkra och stärka finanssektorns motståndskraft mot kris. Genom att offentliggöra hur bankerna lever upp till de ställda kraven får marknadsaktörer och allmänheten möjlighet att följa hur väl bankerna följer krishanteringsreglerna, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
Rapporten visar att samtliga systemviktiga institut lever upp till de krav som gäller i dag. Enligt Riksgäldens beslut ska en viss andel av kravet uppfyllas med skulder. Rapporten visar att samtliga institut har tillräcklig mängd skulder som krävs för att kravet ska vara uppfyllt.
Efterställda skulder från 2022
Från och med den 1 januari 2022 ska dessa skulder bestå av en särskild fordringsklass, så kallade efterställda skulder. Rapporten visar att de systemviktiga instituten har börjat emittera efterställda skulder. Sammanlagt har instituten per den 30 september 2019 emitterat efterställda skulder till ett värde om cirka 13,5 miljarder svenska kronor, vilket motsvarade cirka 4,5 procent av det totala emissionsbehovet.
Läs rapporten: Svenska bankers krisberedskap, Q3 2019
Resolution – staten tar kontrollen
Resolution innebär bland annat att bankens aktie- och fordringsägare får stå för kostnaderna för krishanteringen. Skattebetalarna ska inte drabbas. Under tiden som resolutionsförfarandet pågår, hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster precis som vanligt.
Resolution tillämpas för systemviktiga banker och andra institut. Riksgälden gör en årlig bedömning av vilka banker som är att betrakta som systemviktiga.
Läs mer om planering inför resolution
Insättningsgarantin gäller alltid
Skyddet för insättare är detsamma oavsett om institutet försätts i konkurs eller i resolution.