Publikationer

De digitala värdeenheterna stablecoins har uppvisat en snabb tillväxt under de senaste åren. Stablecoins möjliggör billigare och snabbare transaktioner än mer traditionella betalningslösningar. Samtidigt medför stablecoins även risker för den finansiella stabiliteten.

I dagsläget är den stora merparten av stablecoins knutna till amerikanska dollar enligt en bestämd relation, men prissätts på marknaden. Dessa privata pengar används än så länge främst vid handel med kryptotillgånger såsom Bitcoin.

Dollarknutna stablecoins använder i stor utsträckning amerikanska statspapper med kort löptid som reservtillgång för att garantera sitt värde. Det medför risker som på olika sätt är kopplade till statspappersmarknaden och dess funktionssätt.

Författare till ”Stablecoins och den amerikanska statspappersmarknaden” är Carl Oreland.

Läs Fokusrapporten  

Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad av kvartal 1, 2026

Rapport: Sveriges statsskuld maj 2026

Svenska kommuners skuldsättning har ökat betydligt efter finanskrisen, drivet av ett omfattande investeringsbehov. Den ökande upplåningen innebär att marknaden för kommunal upplåning växt avsevärt. Kommuninvest är idag den största aktören och står för cirka 60 procent av total utlåning. Upplåningsbehovet väntas vara omfattande även framöver då stora investeringar behöver finansieras.

Syftet med denna Riksgäldskommentar är att ge en översikt över kommunernas skuldsättning och marknaden för kommunal upplåning. Analysen är relevant för Riksgäldens verksamhet då det är en stor marknad och det finns behov att förstå hur marknaden fungerar och vilka risker relaterade till finansiell stabilitet som kan finnas. 

Författare till ”Kommunernas upplåning och skuldsättning” är Andreas Johnson.

Läs Riksgäldskommentar nummer 2 2026

Rapport: Statsupplåning – prognos och analys 2026:1

Sifferunderlag för Statsupplåning – prognos och analys 2026:1

Rapport: Sveriges statsskuld april 2026

Rapport: Sveriges statsskuld mars 2026

Rapport: Statens garantier och utlåning – en riskanalys 2026

Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad av kvartal 4, 2025  

Rapport: Sveriges statsskuld februari 2026

Privata krediter är utlåning till företag som inte går genom banksystemet. Denna typ av lån innebär fördelar för låntagare, jämfört med vanliga banklån, genom snabb och skräddarsydd finansiering. Fördelarna för investerare är ökad diversifiering och högre avkastning jämfört med liknande tillgångsklasser.

Privata krediter har ökat i hög takt och flera internationella institutioner har varnat för att de utgör en risk för finansiell stabilitet. Riksgälden är en av de svenska myndigheter som ansvarar för finansiell stabilitet och behöver därför förstå potentiella risker som byggs upp i det finansiella systemet.

Författare till ”Utlåning utanför banksektorn – risker med en växande marknad” är Andreas Johnson och Tora Bäckman.

Läs Riksgäldskommentar nummer 1 2026

Årsredovisning 2025

Rapport: Statsskuldens förvaltning – underlag för utvärdering 2025

Rapport: Sveriges statsskuld januari 2026.

Rapport: Sveriges statsskuld december 2025

Arbetet ska säkerställa att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sina uppgifter, uppnår sina mål och följer gällande rätt, förordningar och övriga krav. I policyn beskrivs de delar som ligger till grund för Riksgäldens process för intern styrning och kontroll. Policyn ses över och beslutas årligen för att säkerställa att den hålls aktuell och relevant för verksamheten.

Policy för intern styrning och kontroll

I policyn fastställs vissa riskrelaterade principer för Riksgäldens olika verksamheter. Här anges även vissa ramar för hantering av risker som uppkommer i verksamheten. Policyn ses över och beslutas årligen för att säkerställa att den hålls aktuell och relevant för verksamheten.

Finanspolicy

Riskpolicyn ger en samlad bild av riskerna i Riksgäldens verksamhet, anger principerna för riskhantering, fastställer myndighetens riskaptit och riskrapportering. Policyn ses över och beslutas årligen för att säkerställa att den hålls aktuell och relevant för verksamheten.

Riskpolicy

Den här fokusrapporten belyser vilka syften som ligger bakom avgiften till insättningsgarantin och vilka avvägningar mellan dessa syften som behöver göras och hur detta påverkar avgiftens utformning.

Rapport: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) – Uppfyllnad av kvartal 3 2025.