Frågor och svar om statsskulden

Det går inte att säga om det är bra eller dåligt att låna. Men det är bra att ha möjligheten när det behövs. Generellt sett är det inte bra att långsiktigt låna till konsumtion, men det kan vara bra på kort sikt för att stimulera ekonomin. Lån till investeringar kan vara bra eftersom de leder till ökade inkomster i framtiden.

Statsskulden varierar över tid. Under de senaste tio åren har den legat mellan 1 000 och 1 400 miljarder kronor. Mätt som andel av bruttonationalprodukten (BNP) har statsskulden minskat från över 70 procent i mitten av 1990-talet till 16 procent i slutet av 2023. Riksgälden rapporterar utfall för statsskulden en gång i månaden, något som går att följa här.

Den så kallade Maastrichtskulden, som innefattar hela den offentliga sektorn, låg på strax över 30 procent av BNP i slutet av 2023. Det är en låg nivå sett både i ett historiskt och ett internationellt perspektiv. Det är Statistikmyndigheten SCB som redovisar statistik över Maastrichtskulden.

Det finns inga politiska ambitioner att betala av hela statsskulden i Sverige. Det finns inte heller någon bortre tidpunkt då skulderna måste betalas. En viktig skillnad mellan en individ som lånar och en stat är att staten förväntas fortsätta existera och få skatteintäkter, men en persons inkomster kan upphöra.

Det finns inget sparmål för staten, men däremot för hela den offentliga sektorn: staten, kommunerna och pensionssystemet. Nuvarande överskottsmål innebär att den offentliga sektorns sparande ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Räntebetalningarna för statsskulden finansieras genom statsbudgeten. Lån som löper ut betalas genom att vi tar nya lån. Statens största tillgång är framtida skatteintäkter. Det viktigaste för betalningsförmågan är att skatteintäkterna räcker till statens alla åtaganden, både till utgifter och till återbetalning av skulder.

I dag har Sverige stabila statsfinanser. Men under början av 1990-talet var Sveriges statsfinanser svaga och statsskulden ökade snabbt. En snabbt stigande statsskuld kan skapa en oro för att staten inte kan betala skulderna, och det får i sin tur stora negativa effekter på hela landets ekonomi. Räntorna stiger eftersom risken ökar för långivarna.

Historiskt har försäkringsbolag, pensionsinstitut och utländska investerare varit stora ägare av de värdepapper som den svenska staten gett ut. Men 2020 gick Riksbanken om utländska investerare som den största innehavaren efter att ha köpt statsobligationer under flera år. Riksbanken började sälja sina innehav av statsobligationer under 2023 men är fortsatt den största ägaren. Det är SCB:s Finansräkenskaper som sammanställer statistiken över värdepappersinnehaven.