Vad styr statsskuldens storlek?

Politiker kan bland annat besluta om skattesatser, antingen införandet av nya eller ändringar av befintliga, till exempel inkomstskatten. Den ekonomiska utvecklingen styr sedan om inkomsterna ökar lite eller mycket och därigenom hur mycket skatt som faktiskt betalas in. På samma sätt kan politikerna besluta om olika typer av utgifter, till exempel arbetslöshetsförsäkringen, vars storlek sedan påverkas av utvecklingen av antalet arbetslösa.

Vad är en rimlig statsskuld?

Det är svårt att peka på en optimal nivå. Hur stor statsskulden ska vara är ytterst en politisk fråga, men ekonomiska överväganden kan ge vägledning till varför den inte ska vara alltför hög eller alltför låg.

De samhällsekonomiska kostnaderna som är förknippade med skuldkriser på grund av för hög skuldsättning är både allvarligare och vanligare. Forskningen har därför i stor utsträckning fokuserat på eventuella problem med en stor statsskuld. Det gäller till exempel risken för stigande räntekostnader och lägre ekonomisk tillväxt när skulden överstiger ett visst tröskelvärde. Forskningsresultaten är dock osäkra när det gäller ett sådant tröskelvärde, men runt 80 procent av BNP kan vara ett ungefärligt riktmärke.

Statsskulden – en stötdämpare i ekonomin

Eventuella problem med en för låg statsskuld hör främst samman med förutsättningarna för att det ska finnas en marknad för statsobligationer. Räntan på statsobligationer fyller en viktig funktion som referensränta i ekonomin och på finansmarknaderna. Bland annat för statslåneräntan som används för att räkna ut vissa skatteunderlag för både företag och privatpersoner.

Oavsett var gränsen för en alltför hög statsskuld går finns det två viktiga ekonomiska skäl till att ha en god marginal till den:

• För det första är en av de viktigaste uppgifterna för statsskulden att fungera som en stötdämpare i ekonomin när konjunkturen svänger. I en lågkonjunktur ökar till exempel statens behov att låna pengar. Skatteinkomster sjunker och utgifter för till exempel arbetslöshetsersättning blir högre. På motsvarande sätt minskar statens lånebehov i en högkonjunktur.
• För det andra är finansiella och ekonomiska kriser i ett land i regel väldigt kostsamma. Därför bör det finnas statsfinansiellt utrymme för att kunna hantera en kris. Historiska erfarenheter visar att utrymme för en fördubbling av statsskulden kan utgöra en tumregel.

Det finanspolitiska ramverket

De budgetpolitiska målen består i huvudsak av fyra delar:

• ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn
• ett skuldankare för den offentliga sektorn
• ett utgiftstak för staten
• krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning och balans i budgeten

Överskottsmålet är en målsättning för den offentliga sektorns finansiella sparande och uttrycks som en viss procentandel av bruttonationalprodukten (BNP) över en konjunkturcykel. I det nya ramverket som tillämpas från och med budgetåret 2019 förstärks uppföljningen av överskottsmålet genom att den tydligare fokuserar på en jämförelse mellan överskottsmålet och det så kallade strukturella sparandet. Strukturellt sparande är en uppskattning av hur stort det finansiella sparandet skulle vara om det inte var påverkat av konjunkturläget eller engångseffekter i finanspolitiken.

Skuldankare har införts

I det nya ramverket finns ett skuldankare. Det är ett riktmärke för hur stor den konsoliderade bruttoskulden ska vara på medellång sikt. Det är den konsoliderade skulden för hela den offentliga sektorn (staten, kommunerna och landstingen) och kallas även för Maastrichtskulden. Skuldankaret är fastställd till att bruttoskulden ska vara 35 procent av BNP.

Enligt budgetlagen är det obligatoriskt för regeringen att föreslå ett tak för statens och ålderspensionssystemets utgifter för tre år framåt. Därefter fastställer riksdagen taket. Genom detta beslut blir det tydligt vilka ramar som finns för utgifter och skatteuttag för att nå överskottsmålet.

Sedan år 2000 finns ett balanskrav för kommunsektorn. Kravet innebär att varje kommun och landsting ska budgetera för ett resultat i balans. Balanskravet anger den lägsta godtagbara resultatnivån. Sedan 1992 ska kommuner och landsting ha riktlinjer för en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.

Statsskulden genom historien

Statsskulden har genom historien varierat till följd av olika orsaker.