Statens likviditetsförvaltning

Riksgälden placerar kassamedel eller tar kortfristiga lån på penningmarknaden beroende på om det är plus eller minus på statens centralkonto. Även utländsk valuta hanteras i likviditetsförvaltningen.

En effektiv och säker likviditetsförvaltning kräver god planering som baseras på tillförlitliga prognoser för behovet att låna eller placera. Samtidigt behövs en stor flexibilitet för att kunna hantera oväntade betalningsflöden på ett ändamålsenligt sätt.

I Riksgäldens finans- och riskpolicy framgår vilka instrument som får användas i likviditetsförvaltningen och hur kredit- och motpartsrisker ska begränsas. Vi har också en intern instruktion som vägleder i val av motpart, instrument och löptid.

Hur hanteras överskott och underskott?

Överskott i kassan placeras framför allt i riksbankscertifikat och deposits. Men Riksgälden använder också säkerställda bostadsobligationer med kort återstående löptid, repor i säkerställda bostadsobligationer och trepartsrepor.

Vid underskott lånar vi på depositmarknaden eller genom att ge ut statsskuldväxlar eller commercial paper.

On tap-försäljning

Vi ger löpande ut statsskuldväxlar med en till två månaders återstående löptid i så kallad on tap-försäljning för att i god tid kunna finansiera ett underskott.  Denna upplåning kompletteras med statsskuldväxlar med skräddarsydda löptider – likviditetsväxlar – som också ges ut löpande.

En fördel med likviditetsväxlar både för oss och för investerare är flexibiliteten. Likviditetsväxlarnas löptid kan anpassas efter våra och investerarnas behov. Vi har också möjlighet att välja dag för att ge ut likviditetsväxlarna så att det passar vårt upplåningsbehov.

Villkoren för försäljningen visas i form av löptid, volym och priser. Försäljningen via telefon sker genom våra återförsäljare av statsskuldväxlar.