Auktioner – så går det till

Riksgälden strävar efter en öppen och tydlig process för emissionerna av statspapper. I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som publiceras två gånger om året, kommunicerar vi vår plan för auktionerna framåt.

Villkor för varje auktion publiceras en vecka i förväg.

Inför varje auktion beslutas vilken löptid som ska emitteras. Detta beslut baseras på en intern, mer detaljerad låneplan. Återförsäljare och investerare kan lämna synpunkter inför besluten, men normalt följer vi den interna låneplanen.

Riksgälden kan använda auktioner även för byten och återköp av obligationer.

Bud i form av ränta läggs elektroniskt

Bud i auktionerna uttrycks i ränta och läggs elektroniskt via Bloombergs auktionssystem. Det är bara Riksgäldens återförsäljare som får lägga bud i auktionerna.

Tilldelningen skiljer sig mellan skuldslagen

När auktionen stänger rangordnas buden från lägsta till högsta budränta. Budet med den lägsta räntan accepteras först, därefter budet med näst lägst ränta och så vidare till önskad volym är fylld. Riksgälden tilldelar normalt så många bud att den annonserade auktionsvolymen emitteras. De bud som på marginalen har samma budränta som den högsta som accepterats skärs ner procentuellt, så att den tilldelade volymen inte överstiger den volym vi vill sälja.

De återförsäljare och investerare som är angelägna om att köpa de statspapper som Riksgälden emitterar lägger bud i linje med eller under de räntor som noteras på marknaden. Om efterfrågan är stark kan konkurrensen innebära att räntenivån i auktionen blir något lägre – och vice versa.

Den tilldelade räntan skiljer sig åt mellan skuldslagen:

Nominella obligationer och statsskuldväxlar

Tilldelad ränta sätts enligt flerprismetoden. För denna metod får de budgivare som bjudit högst pris – det vill säga lägst ränta – tilldelning till den ränta de lagt. Detta betyder att budgivarna som får tilldelning betalar det pris de bjudit. 

Realobligationer

Tilldelad ränta sätts enligt enhetsprismetoden. För denna metod sker tilldelning baserat på den högsta accepterade budräntan, även om en eller flera vinnande budgivare har lagt lägre budräntor. Det betyder att alla köpare betalar samma pris.

Resultatet publiceras när auktionen stängt

Resultatet av en auktion publiceras här på webbplatsen cirka tre minuter efter att den stängt, vanligtvis kl. 11.03 på auktionsdagen. Vid byten kan publiceringen ske något senare.

Inget krav att emittera hela volymen

Riksgälden har inte något åtagande att i varje situation emittera hela den annonserade volymen. Vi kan därmed förkasta bud om de bedöms vara onödigt dyra för staten. Detta kan bli aktuellt om ett bud avviker från vad som kan bedömas som marknadsmässigt motiverat.

Det bör poängteras att vi inte har någon mekanisk regel för när ett bud förkastas. På en volatil och osäker marknad kan vi acceptera större avvikelser från indikativa marknadspriser. Vid stor spridning av buden i en i övrigt stabil marknad och vid liten budvolym kan det finnas skäl att vara mer restriktiv.

Inget åtagande att låna till indikativa räntor

Det kan uppstå situationer då inte heller de räntor som indikeras av marknadsaktörerna kan ligga till grund för tilldelningsbesluten vid auktionerna. Om de indikativa räntorna utvecklas på ett sätt som bedöms som orimligt i förhållande till andra marknader och den fundamentala ekonomiska utvecklingen, förbehåller vi oss rätten att ensidigt sätta räntan i auktionerna.

Det bör betonas att detta rör sig om undantagsfall som exempelvis vid misstanke om marknadsmanipulation eller om de indikativa räntorna inte baseras på några faktiska marknadsintressen eller marknadsaktiviteter.