Lån och placeringar

Vilka som får låna och placera hos Riksgälden bestäms av regeringsbeslut. Framför allt omfattas myndigheter, affärsverk och statliga bolag. Låne- och kreditramar framgår av myndigheternas regleringsbrev.

In- eller utlåning förekommer även till andra aktörer efter särskilda beslut, till exempel utlåning till Riksbanken och andra stater.

Lån och placeringar sker till marknadsmässiga villkor. Räntan baseras på Riksgäldens upplåningskostnader i motsvarande löptider på kapitalmarknaden.

Lån

Riksgälden erbjuder lån baserade på Riksgäldens upplåningskostnader på kapitalmarknaden. Låne- och kreditramarna framgår av er myndighets regleringsbrev.

En myndighets anläggningstillgångar finansieras vanligtvis genom lån i Riksgälden. En del myndigheter kan även ta lån för exempelvis infrastrukturella satsningar. 

Räntekontokredit

De flesta myndigheter har en kredit kopplat till sitt räntekonto. Räntekontokrediten ger myndigheten möjlighet att tillfälligt använda mer pengar än vad som betalats ut via anslag. Information om din myndighets räntekontokredit finns i SIBS.

Lån till anläggningstillgångar

Myndigheter lånar normalt till anläggningstillgångar hos Riksgälden. Myndigheten ska enligt kapitalförsörjningsförordningen minst två gånger per år stämma av att lånets värde matchar värdet på den underliggande anläggningstillgången. Om värdet har ökat eller minskat måste lånet utökas eller amorteras i SIBS.

Alla uppdrag rörande lån till anläggningstillgångar registreras i SIBS. När ni amorterar gör ni en överföring från ert räntekonto till avistakontot för anläggningstillgångar. För att utöka lånet för ni i stället över pengar från avistakontot till räntekontot.

Övriga lån

Efter beslut från regeringen kan myndigheter låna till annat än anläggningstillgångar. Ni ansöker om lån genom att registrera uppdrag i SIBS.

Placeringar

Myndigheter, affärsverk och statliga bolag kan även placera pengar hos Riksgälden till marknadsmässiga villkor.

Det är regeringen som fattar beslut om en myndighet får placera andra pengar än räntekontomedel hos Riksgälden. Det kan röra sig om bidragsmedel, fondmedel, deponerade medel eller pengar som av andra skäl särredovisas i statsbudgeten.