Vår utlåning

En stor del av vår utlåning finansierar infrastrukturprojekt såsom Arlandabanan och landanslutningarna till Öresundsbron.

Arlandabanan mellan Stockholm och Arlanda flygplats har byggts och drivs av det privata bolaget A-Train AB. Järnvägen är delvis finansierad genom ett royaltylån från oss.

De svenska landanslutningarna till Öresundsbron finansieras genom lån från oss till det svenska moderbolaget, Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB (”Svedab”). Detta skiljer sig från finansieringen av själva bron som sker genom lån med statliga garantier på de internationella kreditmarknaderna.

Återbetalningarna från A-Train baseras på bolagets vinster. Lånet till Svedab ska amorteras i takt med att Öresundsbro Konsortiet lämnar utdelning till sina ägarbolag.

A-Train

På regeringens uppdrag ställde Riksgälden 1995 ut ett villkorat lån på 1 miljard kronor till det privata bolaget A-Train AB.

Lånet var en del i det samverkansprojekt mellan staten och det privata näringslivet som genomfördes för att finansiera, bygga och driva Arlandabanan. Järnvägen knyter Arlanda flygplats till det statliga järnvägsnätet.

A-Train AB fick vid projektets färdigställande en 45-årig nyttjanderätt till Arlandabanan för att finansiera sin investering. Lånet är utformat så att de totala återbetalningarna till staten som helhet från A-Train AB kan bli både högre eller lägre än lånets storlek. Både storleken och tidpunkten för återbetalningen beror på A-Trains ekonomiska resultat och hur stora utdelningar de gör till sina ägare.

En annan statlig aktör som har en roll i Arlandabanan är det statliga bolaget Arlandabanan Infrastructure AB. Arlandabanan Infrastructure AB äger och förvaltar Arlandabanan. Vi har hand om en likviditets- och kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan Infrastructure AB.

Svedab

Riksgälden har som en del av finansieringen av Öresundsförbindelsen gett ett lån till det statliga bolaget Svedab.

Då Öresundsbron byggdes i slutet av 1990-talet behövde landanslutningar till bron anläggas både på den svenska och danska sidan. I Sverige fick det statliga bolaget Svedab ansvaret för att anlägga motorväg och järnväg som anslöt bron till det svenska trafiknätet. På den danska sidan utförde det statliga bolaget A/S Øresund motsvarande arbete. Svedab och A/S Øresund bildade och äger även Öresundsbro Konsortiet, som har finansierat och byggt Öresundsbron. Ägarbolagen har rätt till de utdelningar konsortiet förväntas dela ut.

För att finansiera landanslutningarna fick Svedab enligt regeringsbeslut ett lån hos Riksgälden. Lånet löper tills att Öresundsbro Konsortiet gett tillräckligt mycket utdelning till sina ägare för att Svedab ska kunna återbetala sitt lån hos oss. Svedab kommer enligt de senaste prognoserna ha återbetalat lånet cirka år 2030.

Till Svedabs webbplats

Regeringen fick 2002 ett bemyndigande från riksdagen att ge Riksgälden i uppdrag att ingå avtal med två bolag avseende medfinansiering av civila flygindustriprojekt.

Riksgälden har gett tre så kallade royaltylån till GKN Aerospace Sweden AB, tidigare Volvo Aero Corporation. Lånen delfinansierade forskning och utveckling av komponenter till flygmotorerna Trent 900, Trent XWB och GEnx. Trentmotorerna byggs av Rolls Royce och sitter på Airbus A380 respektive A350 XWB. GEnx byggs av General Electric och sitter på Boeing 747 och 787.

Tidigare fanns även ett lån till Saab AB som delfinansierade bolagets utveckling av vingbalkar till Airbus A380.

Återbetalning i form av royalty

Royaltylånen fungerar på så sätt att GKN betalar royalty (en procentsats) till Riksgälden på sina intäkter från försäljningen av motorer. De betalar ingen fast ränta eller amortering.

Royaltyn ska återbetala Riksgäldens delfinansiering av forsknings- och utvecklingsprojekten. Den ska också täcka kostnaderna för upplåning och administration och kompensera för den risk som delfinansieringen innebär.

Regeringen har valt att subventionera den royaltysats Riksgälden erbjudit låntagarna. En del av kostnaden för lånen betalas därför med medel från statsbudgeten.

Riksgälden har betalat ut totalt 766 (662 efter en delvis förtidsinlösen) miljoner kronor i royaltylån. Lånen förväntas generera intäkter till staten i 20 till 40 år framöver.

Saab-lånet är återbetalt till Riksgälden och kommer inte längre att generera royaltyintäkter, eftersom Airbus har slutat tillverka A380 och inga nya vingbalkar därför kommer att säljas.

Tillgången till finansiering är en viktig komponent för många exportaffärer, något som uppmärksammades i samband med finanskrisen 2008/2009.

För att säkerställa svenska exportföretags tillgång till långfristig finansiering beslutade därmed riksdagen om att Riksgäldskontoret skulle tillhandahålla en låneram till AB Svensk Exportkredit.

Låneramen har sedan dess förlängts årligen av riksdagen, och uppgår 2022 till 175 miljarder kronor. Låneramen har utnyttjats en gång, något som skedde i samband med Covid-19-utbrottet under våren 2020, då AB Svensk Exportkredit lånade 10 miljarder kronor av Riksgäldskontoret.

Riksgälden får ibland i uppdrag att ge lån till statligt drivna verksamheter, såsom muséer och andra kulturinstitutioner.

Nordiska museet

Riksgälden beviljade den 22 december 2004 ett lån för finansiering av en ombyggnad av Stiftelsen Nordiska museets entré. Lånet uppgick till 15 miljoner kronor och slutamorterades den 19 december 2015. Den 1 oktober 2015 fattade regeringen beslut om att utöka befintlig låneram till 20 miljoner kronor med en löptid om högst 15 år för vissa byggnadsarbeten och klimatanpassning av arkivet. För 2021 fattade regeringen beslut om ännu en utökning av låneramen, till totalt 52 miljoner kronor.

Kungliga Operan

Riksgälden fick 2017 i uppdrag av regeringen att tillhandhålla en låneram om maximalt 120 miljoner kronor åt Kungliga Operan AB, för att finansiera en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier. Låneramen höjdes till 126 miljoner under 2018 och ett lån om 100 miljoner betalades ut, resterande 26 miljoner betalades ut under 2020.

Kungliga Dramatiska Teatern

2018 fick Riksgälden i uppdrag av regeringen att tillhandhålla en låneram om maximalt 70 miljoner kronor åt Kungliga Dramatiska teatern AB, för att finansiera en renovering och ombyggnation av vissa byggnadsanknutna inventarier. Låneavtalet undertecknades 2018, en lånetranch om 25 miljoner betalades ut samma år och ytterligare 25 miljoner kronor betalades ut 2019.

Tekniska museet

Inför 2021 gav regeringen i uppdrag åt Riksgälden att tillhandahålla en låneram om maximalt 30 miljoner kronor för att finansiera en renovering av taket till museets huvudbyggnad. Hela lånet betalades ut i november 2021.