Hur ska kärnavfallet finansieras?

Att ta hand om kärntekniska restprodukter är ett åtagande som sträcker sig över en lång tid. Riksgäldens uppdrag är att säkra finansieringen av kärnavfallet och använt kärnbränsle. Detta för att i slutändan skydda den framtida skattebetalaren.

Reaktorinnehavare och andra tillståndshavare är skyldiga enligt finansieringslagen, att fondera för de framtida åtgärder som krävs för hanteringen och slutförvaringen av kärntekniska restprodukter, avvecklingen och rivningen av anläggningarna samt den forskning som krävs för att möjliggöra detta. Riksgälden har det övergripande ansvaret att säkerställa kärnkraftsindustrins betalningsansvar och att följa upp att finansieringssystemet fungerar som det ska.

Det är den som förorenar som ska betala – inte framtidens skattebetalare.

Därför ska dessa företag årligen betala kärnavfallsavgifter samt ställa säkerheter till Kärnavfallsfonden. Säkerheterna ställs för de avgifter som ännu inte är inbetalda. För reaktorinnehavarna ska dessutom ytterligare en säkerhet ställas så att skyldigheterna kan fullgöras med en hög sannolikhet. Avgifterna och säkerheterna fastställs vanligtvis i treårscykler.

Avgifter betalas in av reaktorinnehavare och andra avgiftsskyldiga tillståndshavare. Avgifterna beräknas och tas ut i förhållande till den energi som levereras. Avgiften kan även bestämmas som ett belopp i kronor, till exempel för en avgiftsskyldig som inte längre levererar kärnkraftsenergi.

Riksgälden ska inför varje avgiftsperiod föreslå nivåerna på kärnavfallsavgifterna och säkerheter som ska ställas av reaktorbolagen, vilket regeringen sedan beslutar om. Den nuvarande perioden omfattar 2025. För de tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare är det Riksgälden som beslutar.

Tabell 1. Kärnavfallsavgifter för 2025, finansierings- och kompletteringsbelopp samt ställda säkerheter
ReaktorinnehavareKärnavfallsavgiftFinansierings­belopp (miljoner kronor)Kompletterings­belopp (miljoner kronor)Ställda säkerheter1 (miljoner kronor)
Forsmarks Kraftgrupp AB  5,6 öre/kWh  7 099 21 710 25 078
OKG AB (Oskarshamn)  8,4 öre/kWh 6 754 11 771 16 468
Ringhals AB  10,0 öre/kWh 8 907  19 328  25 199
Barsebäck Kraft AB (BKAB)  370 miljoner kronor per år 756  4 587

 4 917

  1Ställda säkerheter avser tidigare finansierings- och kompletteringsbelopp. Arbete med säkerheter för beslutade belopp pågår.

Tabell 2. Kärnavfallsavgifter och finansieringsbelopp samt ställda säkerheter  
Tillståndshavare som inte är reaktorinnehavareKärnavfallsavgift 2023-2025 (tusen kronor)Finansieringsbelopp (tusen kronor)Ställd säkerhet (tusen kronor)
AB Svafo 254 680 709 687 709 687
Vattenfall AB (avseende Ågesta Kraftvärmeverk) 43 804 122 062 122 062
Ranstad Industricentrum AB 0 0 0
Ranstad Mineral AB 0 0 0
Studsvik Nuclear AB 6 138 118 651 118 651
Westinghouse Electric Sweden AB 4 273 80 690 80 690
Cyclife Sweden AB 2 833 55 920 55 920
Chalmers tekniska högskola AB 103 2 000 2 000
 Summa 311 831 1 089 010 1 089 010

Utbetalningar från Kärnavfallsfonden

Behållningen i Kärnavfallsfonden uppgick vid utgången av 2024 till 82,9 miljarder kronor. Det är Riksgälden som efter ansökan beslutar om utbetalningar. Fonderade avgiftsmedel får användas av inbetalaren för att finansiera kostnader som ingått vid avgiftsberäkningen. Avgiftsmedlen får också användas för att täcka vissa kostnader för forskning och utveckling, statliga myndigheters tillsyn, prövning av frågor, medelsförvaltning, stöd till kommuner, med mera.

Tabell 3. Utbetalade medel 2023 och 2024 och beviljade medel 2025, miljoner kronor 
AktörerUtbetalt 2023Utbetalt 2024Beviljat 2025
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) 1 442,2 1 859,6 2 302,4
Barsebäck Kraft AB 494,3 659,0 776,3
OKG Aktiebolag 542,7 677,1 548,0
Ringhals AB 500,0 681,0 1 233,0
AB Svafo 195,1 126,8 72,8
Vattenfall AB (avseende Ågesta Kraftvärmeverk) 92,5 91,0 64,2
Studsvik Nuclear AB 9,5 9,9 9,2
Östhammars kommun 2,9 3,0 2,7
Oskarshamns kommun 2,1 1,6 1,5
Cyclife Sweden AB 2,9  3,1 3,1
Länsstyrelsen Västra Götalands län 0,2 0,2 0,3
Summa 3 284,5 4 112,3 5 013,5

Säkerheternas värdebeständighet

När kärnkraftsföretagen föreslår säkerheter för de avgifter som ännu inte är inbetalda, samt så att skyldigheterna kan fullgöras med en hög sannolikhet, är det Riksgäldens uppgift att granska hur värdebeständiga de föreslagna säkerheterna är. Riksgälden lämnar därefter resultatet av granskningarna till regeringen. För reaktorinnehavarna består säkerheterna av garantier från ägarna av kärnkraftsbolagen (moderbolagsborgen).