Ersättningsansvar vid radiologiska olyckor

Bakgrunden till det nya uppdraget är ändringar i Paris- och Brysselkonventionen som bland annat reglerar ersättningsansvaret vid radiologiska olyckor. För att uppfylla kraven i konventionerna trädde en ny lag och förordning i kraft 1 januari 2022.

Radiologiska skador till följd av olycka

Med radiologisk olycka avses händelser som orsakar en skada till följd av joniserande strålning från en kärnteknisk anläggning eller till följd av radioaktiva egenskaper hos kärnämne eller kärnavfall. Vad som avses med en radiologisk skada regleras av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (LRO):

• en personskada eller sakskada,
• en ekonomisk förlust som är en direkt följd av en personskada eller sakskada,
• en inkomstförlust som inte omfattas av ovan, men till följd av en betydande försämring av miljön har orsakats av en skada på ett ekonomiskt intresse som är direkt knutet till miljön, och
• en kostnad för att återställa miljön eller kompensera för förlorade miljövärden, om det är en miljöskada som inte är obetydlig och den eller de åtgärder som kostnaden avser har godkänts som rimliga av den myndighet som regeringen bestämmer.

Med radiologisk skada avses också en kostnad för att, efter en radiologisk olycka eller vid en allvarlig och överhängande fara för en sådan olycka, vidta rimliga åtgärder för att förebygga en skada som avses ovan och en skada till följd av sådana förebyggande åtgärder.

Förlängd preskriptionstid för personskador

Ändringarna i Paris- och Brysselkonventionen innebär bland annat att preskriptionstiden för personskador förlängts från 10 år till 30 år från olyckan. De ansvarsförsäkringar marknaden erbjuder i dag täcker endast delvis kostnader för skador under denna preskriptionstid.

Det behövs alltså för närvarande i flera fall kompletterande säkerheter för att täcka anläggningshavarens ansvar för sena personskador (mer än 10 år men inom 30 år från tidpunkten för olyckan).

Ersättningsansvar för radiologiska olyckor

LRO reglerar ansvaret för en innehavare av en kärnteknisk anläggning (anläggningshavare). En kärnteknisk anläggning kan utgöras dels av kärnkraftsreaktorer och dels andra typer av anläggningar som kräver ett kärntekniskt tillstånd.

Anläggningshavaren har ett strikt och obegränsat skadeståndsansvar för radiologiska skador. I första hand har en anläggningshavare skyldighet att garantera ersättning upp till ett visst ansvarsbelopp. Ansvarsbeloppet varierar beroende på typen av anläggning, men kan vara som högst 1 200 miljoner euro. I andra hand ska staten tillhandahålla medel upp till detta belopp. När det beloppet inte räcker till ersättning till de skadelidande efter en radiologisk olycka är samtliga konventionsstater skyldiga att skjuta till ytterligare 300 miljoner euro.

Anläggningshavarens ersättningsansvar

En anläggningsinnehavare ska i den utsträckning det är möjligt ha en ansvarsförsäkring för att täcka sitt ersättningsansvar i händelse av en olycka som leder till radiologiska skador. Om försäkringen inte täcker hela anläggningsinnehavarens ansvar (se nedan) eller vissa radiologiska skador behöver även en kompletterande säkerhet ställas. En säkerhet får inte utgöras av en fastighet som det bedrivs kärnteknisk verksamhet på och ska - ensam eller tillsammans med andra säkerheter - vara betryggande för sitt ändamål.

Nedan framgår ansvarsbeloppen för olika anläggningar:

• 1 200 miljoner euro för en anläggningshavare med en kärnkraftsreaktor i drift
• 700 miljoner euro för en anläggningshavare utan en kärnkraftsreaktor i drift.

Övergångsbestämmelserna till förordningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor (FRO) reglerar ansvarsbeloppen ytterligare. Enligt dessa får en anläggningshavares säkerheter avse ett belopp i euro som motsvarar det ansvarsbelopp i särskilda dragningsrätter (SDR) som anläggningshavaren har haft under år 2021 enligt den upphävda atomansvarighetslagen (1968:45). Säkerheter får avse detta ansvarsbelopp till dess att ett nytt ansvarsbelopp har beslutats och en säkerhet för det nya beloppet har godkänts.

Ansvarsbeloppen för anläggningar som anläggningshavare behöver täcka med försäkringar eller andra säkerheter framgår av tabell 1.

Anläggningshavare ska anmäla ansvarsförsäkringar och säkerheter till Riksgälden, som sedan överlämnar dessa tillsammans med ett yttrande till regeringen för prövning om säkerheterna är tillräckliga.

Anläggningshavare kan beviljas ett lägre ersättningsansvar

Anläggningshavare som inte har en kärnreaktor i drift kan ansöka om ett lägre ansvarsbelopp till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Detta belopp får vara som lägst 70 miljoner euro för anläggningar, och 80 miljoner euro för transporter. Riksgälden ska ges möjlighet att yttra sig över en sådan ansökan innan SSM yttrar sig till regeringen. Regeringen beslutar om ett eventuellt lägre belopp.

Säkerheter för transporter

Ersättningsansvaret för skador vid en radiologisk olycka under en transport får täckas av en särskild försäkring. På samma vis som för anläggningar behöver en försäkring som avser transport kompletteras med andra säkerheter om försäkringen inte är tillräcklig eller täcker alla typer av skador. En säkerhet som avser en enskild transport ska anmälas till Riksgälden senast en månad innan transporten påbörjas. Riksgälden prövar försäkringar och kompletterande säkerheter som avser transporter.

Ansvarsbeloppet för transporter uppgår till 700 miljoner euro. Övergångsbestämmelserna enligt FRO är även tillämpliga för ansvarsbeloppet som avser transporter. Detta medför att ansvarsbeloppen för 2022 är desamma som för 2021. Ansvarsbeloppen för transporter som anläggningshavare behöver täcka med försäkringar eller andra säkerheter framgår av tabell 2.