Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda skattepengar.

Riksgäldens MREL-policy

MREL-kravet beräknas med utgångspunkt i institutens kapitalkrav och består av ett riskvägt och ett icke riskvägt krav. Både det riskvägda och icke riskvägda kravet utgörs av summan av ett förlustabsorberingsbelopp och ett återkapitaliseringsbelopp, vars beräkningsmetod beskrivs i MREL-policyn. Återkapitaliseringsbeloppets storlek är beroende av hur institutet ska hanteras i händelse av kris. För institut som bedöms kunna hanteras genom konkurs eller likvidation sätts återkapitaliseringsbeloppet till noll.

Kravet får uppfyllas med kapital och vissa typer av skulder, så kallade kvalificerade skulder. Riksgälden beslutar om nivån på MREL samt hur stor del av kravet som ska uppfyllas med så kallade efterställda kvalificerade skulder.

Svenska institut har varit föremål för MREL-krav sedan 2018 (se även nedan för länk till Riksgäldens rapporter över hur instituten lever upp till kraven). Vissa förändringar i Riksgäldens tillämpning har skett som ett resultat av de ändringar i lagen (2015:1016) om resolution som trädde i kraft den 1 juli 2021. I den här policyn och tillhörande beslutspromemoria kan du läsa mer om Riksgäldens gällande metod för hur MREL ska tillämpas.

MREL-policy: Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

Beslutspromemoria

Beräkning av MREL – åtgärder erkända av Finansinspektionen

Riksgäldens MREL-krav beräknas med utgångspunkt i institutens kapitalkrav som beslutas av Finansinspektionen. Finansinspektionen har erkänt (reciprociterat) utländska myndigheters beslut att införa systemriskbuffertar för att säkerställa likabehandling mellan institut som agerar på flera marknader.

Det innebär att kapitalkrav på svenska instituts exponeringar i utlandet tillämpas på motsvarande sätt som tillämpningen i respektive land. Av det följer att utländska systemriskbuffertar som är erkända av Finansinspektionen också kommer att ingå i beräkningen av marknadsförtroendepåslaget, som är en del av Riksgäldens MREL-krav.

Vid beslutstillfället utgår Riksgälden, för beräkning av MREL, från de av Finansinspektionen senast beslutade kapitalkraven. Referensdatum för dessa krav är i normalfallet den 31 december närmast föregående år. Om det är motiverat, med hänsyn till omständigheter som har väsentlig påverkan på MREL, kan beslutet baseras på uppgifter per ett annat referensdatum.

Bestämmelser om godkännanden av återköp av kvalificerade skulder

Kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av MREL-kravet ska erhålla förhandstillstånd från Riksgälden för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument före den avtalsenliga löptidens utgång. I Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på kapitalbas och kvalificerade skulder på institut finns bestämmelser om ansökningsprocessen. Av förordningen framgår också vilka skulder som omfattas av krav på tillstånd för återköp och mer specifikt vilka företag som måste ansöka om tillstånd. Även institut som har ett MREL-krav som inte överstiger förlustabsorberingsbeloppet omfattas av kravet på tillstånd för återköp.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013

Ansökan och handläggningstid

Enligt artikel 32d i Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 ska en ansökan som institutet ska lämna in i enlighet med artikel 77.2 i förordning (EU) nr 575/2013 innehålla aktuella och framåtblickande upplysningar. Enligt artikel 32g i Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 ska institutet lämna in en fullständig ansökan minst fyra månader innan datum för återköp.

Eftersom att ansökan ska innehålla aktuella och framåtblickande upplysningar ska ansökan tidigast skickas in 6 månader innan institutet notifierar investerarna om återköp (notifieringsdatumet) för respektive kvalificerat skuldinstrument. Ansökan ska också göras senast fyra månader innan notifieringsdatumet för att säkerställa att Riksgälden kan behandla ansökan i tid till detta datum. Detta innebär att fler kvalificerade skuldinstrument kan inkluderas i en och samma ansökan om villkoren ovan uppfylls. I ansökan bör därmed även notifieringsdatum för respektive kvalificerat skuldinstrument framgå.

Ansökan ska innehålla uppgifter till institutets kontaktperson(er). Företag som ansöker om tillstånd ska betala en avgift om 35 700 kronor.

Handläggningstiden, som räknas från den dag då avgift har betalats och ansökan är komplett, uppgår till fyra månader för en ny ansökan och tre månader för en ansökan om förlängning av allmänt förhandstillstånd. Om avgiften inte betalas kommer ansökan att avvisas. I Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 finns bestämmelser om vilka uppgifter en ansökan om tillstånd ska innehålla.

För förhandstillstånd med villkor om ersättning

För att erhålla ett tillstånd enligt artikel 78a 1a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 ska institutet ersätta de kvalificerade skuldinstrumenten med kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument. Det innebär att ett institut som ansöker om förhandstillstånd med stöd av artikel 78a 1a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 ska ersätta de kvalificerade skuldinstrumentet med kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument som minst uppgår till samma belopp som de ersatta kvalificerade skuldinstrumenten.

Om institutet vill emittera ett lägre belopp än det belopp som återköps kan ansökan istället göras med stöd av artikel 78a 1b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013. I en sådan ansökan får även planerade emissioner inkluderas i de framåtblickande upplysningarna.

Enligt artikel 78a 1a ska institutet ersätta de kvalificerade skuldinstrumenten med kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet. Innebörden av vad som är hållbart för institutets inkomstkapacitet definieras i kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 artikel 32a. I en ansökan med stöd av 78a 1a bör institutet åtminstone inkomma med information om den årliga kostnaden för de kvalificerade skuldinstrumenten som ska ersättas samt den förväntade årliga kostnaden för de kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument som ska ersätta dem.

För allmänt förhandstillstånd

Enligt artikel 78a 1 andra stycket får Riksgälden bevilja ett institut ett allmänt förhandstillstånd för ett i förväg fastställt belopp för återköp av kvalificerade skuldinstrument. En ansökan om ett allmänt förhandstillstånd kan därför omfatta ett totalt belopp som inkluderar återköp av både efterställda kvalificerade skulder och kvalificerade skulder som inte är efterställda eller ett separat belopp för återköp av enbart efterställda kvalificerade skulder och ett separat belopp för återköp av enbart kvalificerade skulder som inte är efterställda. En ansökan om ett allmänt förhandstillstånd kan också enbart omfatta det ena skuldslaget.

Ett institut som erhållit ett allmänt förhandstillstånd ska räkna av motsvarande belopp från summan av sina kvalificerade skulder

Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014 innehåller bestämmelser om skyldighet för instituten att räkna av det belopp som förhandstillståndet avser från summan av kvalificerade skulder. Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat svar på frågor om hur avdraget ska göras i sitt verktyg för frågor och svar (Single Rulebook Q&A).

Single Rulebook Q&A

Att en kvalificerad skuld bara får återköpas efter tillstånd från Riksgälden bör framgå av emissionsdokumentationen

Enligt Riksgälden innebär inte villkoren i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 (tillsynsförordningen) att skulder ska diskvalificeras från att utgöra en kvalificerad skuld endast av det skälet att emissionsdokumentationen (prospektet) saknar information om att den emitterade skulden bara får återköpas efter tillstånd från Riksgälden (under förutsättning att skulden i övrigt uppfyller de villkor som framgår av artikel 72 b i tillsynsförordningen). Däremot bör företagen, i linje med vad som uttrycks i EBA MREL-monitoring report, som praxis inkludera sådan information i emissionsdokumentationen.

EBA MREL-monitoring report

Underrättelser avseende vissa tredjelandsskulder

Av 5 kap. 2 § lagen om resolution framgår att avtal som avser relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder, och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland, ska innehålla villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Om det inte är möjligt att ta in ett sådant villkor i ett avtal som avser vissa nedskrivningsbara skulder, ska enligt 5 kap. 3 a § lagen om resolution en underrättelse skickas till Riksgälden.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1527 specificerar under vilka förutsättningar det av rättslig eller annan anledning inte skulle vara möjligt att införa ett sådant avtalsvillkor samt de villkor som gäller för resolutionsmyndighetens eventuella krav på införande av avtalsvillkoret. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1751 anges vilka uppgifter som ska ingå i underrättelsen till resolutionsmyndigheten.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1527

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1751

Vilka skulder omfattas av underrättelsen?

Underrättelseskyldigheten och möjligheten till undantag omfattar oprioriterade skulder enligt 18 § första stycket första meningen förmånsrättslagen (1970:979) samt vissa nedskrivningsbara skulder som har bättre prioritet enligt förmånsrättsordningen. Obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser utan säkerhet samt instrument som skapar eller bekräftar en skuld utan säkerhet omfattas dock inte av möjligheten till undantag. Därtill ska någon av förutsättningarna som framgår av kommissionens delegerade förordning vara uppfyllda. 

Underrättelse ska göras löpande men kan om möjligt skickas in kvartalsvis

Skyldigheten att underrätta Riksgälden uppstår i samband med att institutet fastställer att det i ett avtal som avser en skuld (enligt ovan) inte är möjligt att ta in ett villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Underrättelse ska göras löpande men kan, om möjligt, skickas kvartalsvis i samband med institutets fastställelse. Underrättelse som skickas kvartalsvis kan då komma in i samband med den kvartalsvisa rapporteringen av uppfyllandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). Kravet på underrättelse gäller för aktuella skulder som uppkommit efter att förordningarna ovan trätt ikraft, det vill säga från och med den 25 oktober 2021.

Riksgälden ger besked om ett eventuellt krav på villkoret inom tre månader

Om Riksgälden bedömer att det är möjligt att ta in villkoret i avtalet, ska Riksgälden inom tre månader från den dag då institutet kommit in med en komplett underrättelse kräva det. Om underrättelsen är komplicerad, får Riksgälden till och med den 6 oktober 2022 förlänga tidsfristen med sex månader. Därefter får tidsfristen förlängas med tre månader.

Använd Riksgäldens mall

Eventuella underrättelser ska utformas i enlighet med ovan förordningar i mallen nedan.

Riksgälden har i nuläget inte angivit kategorier av skulder för vilka instituten får fastställa att det inte är möjligt att införa villkor om erkännande av skuldnedskrivning och konvertering. Detta innebär att mall N01.01 ska användas för att underrätta om avtal/instrument på individuell basis.

Mall: underrättelser avseende vissa tredjelandsskulder

Excelmallen ska skickas med säker e-post till resolution@riksgalden.se. Vid frågor om Riksgäldens säkra e-post, vänligen mejla resolution@riksgalden.se.

Svensk insolvensranking

Riksgälden har sammanställt information om rangordning av poster i svenska insolvensförfaranden. Redogörelsen är publicerad i enlighet med artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/763.

Redogörelse av svensk insolvensranking

Rapportering för kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder

Varje kvartal hämtar Riksgälden in information via Finansinspektionen för att övervaka att MREL-kraven efterlevs. 

Information till banker och institut som ska rapportera in uppgifter

Kvartalsvis uppföljning

Riksgälden publicerar fyra gånger om året en uppföljning över hur de systemviktiga bankerna och instituten lever upp till MREL-kraven.

Till rapporterna om MREL-uppfyllnad