På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Remissvar: Promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (Fi 2023:F)
Nyhet 3 december 2024
Riksgälden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den finansierings- och riskdelningsmodell som utredare Mats Dillén föreslår för att få till stånd utbyggnad av ny kärnkraft (Fi2024/01624).
Den 12 augusti 2024 lämnade utredningen förslag på en finansierings- och riskdelningsmodell som ska adressera de största riskerna i ett nytt kärnkraftsprojekt. Modellen består av tre delar där den första delen innebär att statliga lån ställs ut av Riksgälden för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Den andra delen består av ett prissäkringsavtal som upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Den tredje delen är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering.
Riksgäldens synpunkter
Riksgälden anser att utredningen på kort tid har analyserat ett stort antal komplicerade områden och belyser väl flera viktiga frågor. Utifrån de modeller som utvärderats av utredningen förefaller den valda modellen ändamålsenlig. Riksgälden anser dock att det finns behov av att förtydliga delar av förslagen, framför allt inom de delar som rör utlåning och antaganden om kärnkraftsprojektets ekonomi.
Enligt den finansierings- och riskdelningsmodell som utredningen föreslår ska lånevillkoren betingas av förhållanden som är okända vid utlåningstillfället. Det innebär att skattningarna av statens kostnader för dessa lån försvåras och blir mer osäkra än om villkoren inte är betingade vid utlåningstillfället. I sin tur leder det till att skattningar av de statsfinansiella effekterna blir behäftade med särskilt stora osäkerheter.
Eftersom det handlar om stora belopp och långa löptider kan även små avvikelser mellan skattningarna och det faktiska utfallet få stora konsekvenser. Riksgälden anser därför att regeringen bör sträva efter att i möjligaste mån begränsa de osäkerheter som betingade villkor ger upphov till.
Riksgälden förespråkar att myndighetens roll avseende finansierings- och riskdelningsmodellens tre komponenter begränsas till att enbart gälla låneavtalet och att lånevillkoren preciseras av regeringen. Riksgälden kan dock bistå regeringen i såväl den fortsatta beredningen, som i förhandlingarna av lånevillkoren.
Riksgälden anser också att några av antagandena om projektets ekonomi i referensscenariot framstår som optimistiska och riskerar att underskatta kostnaden för ny kärnkraft. Riksgälden menar även att känslighetsanalyserna i utredningen bör kompletteras med en analys som visar risken för statens upplåning, och den föreslagna skatten för elkonsumenter, om ett flertal parametrar i modellen tydligt avviker från det beskrivna referensscenariot. En sådan riskanalys bör i högre grad beakta samvariationer och utfall från avslutade kärnkraftsprojekt i andra länder.
Beskrivningen av utfallet från modellens prissäkringsavtal är enligt Riksgälden knapphändig, speciellt med tanke på den osäkerhet som följer av den mycket långa avtalsperioden. Det är inte heller tydligt hur utredningen har kommit fram till ett projektbolags förväntade reala avkastning i modellen. Enligt Riksgälden förefaller dock nivån på avkastningen vara relativt hög, med hänsyn tagen till de risker som i modellen förflyttas från projektbolaget till elkonsumenter och staten.