Remiss: Riksgälden föreslår ändrad tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL)

Nyhet 2 juli 2021

I dag remitterar Riksgälden ett förslag på tillämpning av nya regler i lagen (2015:1016) om resolution (LOR) som rör kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Den 1 juli 2021 trädde ändringar i LOR i kraft, vilka bygger på det så kallade bankpaketet som beslutades av EU år 2019 och som bl.a. innebar ändringar i krishanteringsdirektivet. Av ändringarna framgår  att begreppet ”minimikrav på nedskrivningsbara skulder” ersätts av begreppet ”krav på kapitalbas och kvalificerade skulder”. Detta begrepp förkortas och benämns MREL.

Remissen består av en förklarande del och ett policydokument (MREL-policyn). MREL-policyn ersätter Riksgäldens tidigare tillämpningsbesked och är avsedd att ligga till grund för de beslut om MREL som fattas i december 2021 och som börjar gälla från 1 januari 2022.

I MREL-policyn föreslår Riksgälden att de företag som myndigheten planerar för att hantera i resolution (s.k. resolutionsenheter) ska bli föremål för ett MREL-krav som inkluderar ett påslag för marknadsförtroende. Samtliga resolutionsenheter ska också bli föremål för ett krav på efterställning som bestäms enligt det s.k. alternativa delkravet för efterställning.

Även dotterföretag till resolutionsenheter föreslås blir föremål för ett MREL-krav som inkluderar ett påslag för marknadsförtroende. För dotterföretag som inte bedriver kritisk verksamhet eller vars fallissemang inte antas kunna ha en negativ inverkan på finansiell stabilitet föreslår Riksgälden dock att MREL kan begränsas till enbart ett förlustabsorberingsbelopp.

När Riksgälden fattar nya beslut om MREL kommer dessa att ersätta Riksgäldens tidigare beslut, inklusive tillämpningen av de s.k. resolutionsbarhetsprinciper som företagen för närvarande ska efterleva. Av ändringarna i LOR framgår att nya beslut om MREL ska börja gälla fullt ut från den 1 januari 2024. För att möjliggöra en linjär infasning av de nya kraven ska Riksgälden besluta om en målnivå som gäller från den 1 januari 2022.

Riksgälden föreslår att denna målnivå för MREL ska utgå från befintliga kravnivåer. För efterställning ska målnivån utgå från de miniminivåer som också börjar gälla den 1 januari 2022.

Den föreslagna MREL-policyn innebär sammantaget vissa förändringar jämfört med tidigare tillämpning. Framförallt kommer resolutionsenheter framöver kunna uppfylla MREL inte enbart med kapitalbas och efterställda kvalificerade instrument och skulder, utan även med en viss andel kvalificerade skulder. Genom den föreslagna tillämpningen av MREL, där det samlade effektiva kravet blir högre än under tidigare tillämpning, säkerställer Riksgälden att svenska företag fortsatt är föremål för ändamålsenliga krav som värnar finansiell stabilitet.

Sista svarsdag på remissen är den 10 september 2021.

Följebrev: Tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL).
Remissunderlag: Tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL).