På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Riksgäldens och FI:s synpunkter på nya regler för globalt systemviktiga banker (TLAC)
Publikation 2 februari 2015
Gemensamt svar från Riksgälden och Finansinspektionen till Financial Stability Board
Sammanfattning
FI och Riksgälden stödjer i ett gemensamt remissvar i stor utsträckning Financial Stability Boards (FSB) förslag till krav på total förlustabsorberande kapacitet för globalt systemviktiga banker (TLAC) men förespråkar en mer flexibel lösning i två huvudsakliga fall. För det första anser myndigheterna att ett brott mot TLAC-kravet inte ska jämställas med brott mot minimikapitalkraven, utan i stället hanteras utifrån myndigheternas befogenheter att undanröja hinder mot resolution. Det skapar större möjlighet att anpassa åtgärderna utifrån orsaken till brottet. För det andra ska det finnas möjligheter att under särskilda omständigheter undanta den kombinerade bufferten från TLAC-kravet, bland annat när kapitalkraven inklusive buffertkravet är uppfyllda.
Bakgrund
TLAC är ett samlingsbegrepp för kapital och vissa skulder som ska användas för att täcka förluster och återkapitalisera banker och andra kreditinstitut under resolution. FSB publicerade i november 2014 ett detaljerat förslag med regler kring utformningen av TLAC, vilka i första hand ska gälla för globalt systemviktiga banker. Det finns för närvarande 30 globalt systemviktiga banker, varav 15 i Europa och en (Nordea) i Sverige. Motsvarande regler är under införande i EU genom det så kallade resolutionsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag). Även om direktivet och FSB:s förslag liknar varandra konceptuellt, finns det avgörande skillnader mellan de båda regelverken.