Underskott för staten i januari 2025

Read in English

Pressmeddelande 7 februari 2025

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 23,3 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 31,3 miljarder kronor. Skillnaden mot prognosen beror främst på lägre nettoutlåning till myndigheter med flera.

Det primära saldot var 1 miljard kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 10 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror till stor del på att slutregleringen för kommunalskatt avseende 2023 blev lägre än Riksgälden beräknat. Kommuner och regioner erhåller preliminära belopp i utbetalningar av kommunalskatt från staten. När inkomsterna för respektive kalenderår är fastställda regleras detta i en engångsbetalning, vilket sker i januari varje år. För kommunerna är det en omfördelning av inkomster från kommunalskatter mellan år. De högre skatteinkomsterna motverkades av att utbetalningarna från olika myndigheter var högre än beräknat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 6 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på högre inlåning från bland annat EU och Svenska kraftnät.

Räntebetalningarna på statsskulden var 1 miljard kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med januari 2025 visade statens betalningar ett underskott på 92,2 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 176 miljarder kronor i slutet av januari.

Utfallet för februari 2025 publiceras den 7 mars 2025 klockan 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 22 maj 2025.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)
 UtfallPrognosDifferensAck. diff. [2]Utfall 12-mån

Budgetsaldo

-23 250

-31 282

8 031

-17 806

-92 235

Nettolånebehov [1]

23 250

31 282

-8 031

17 806

92 235

Primärt saldo [3]

30 688

31 732

-1 045

17 343

68 621

Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4]

-6 696

-702

-5 994

1 688

3 316

Räntor på statsskulden

-741

252

-993

-1 225

20 299

  - Ränta på lån i svenska kronor

-321

-332

11

-414

18 202

  - Ränta på lån i utländsk valuta

-6

222

-228

269

3 046

  - Realiserade valutakursdifferenser

-414

361

-775

-1 080

-949

[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.

[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld januari 2025

Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 november 2024: Statsupplåning prognos och analys 2024:3.

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja