Statens budgetunderskott blev 104 miljarder kronor 2024

Pressmeddelande 10 januari 2025

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 104 miljarder kronor 2024. Riksgäldens prognos var ett underskott på 78 miljarder kronor. Skillnaden mot prognosen beror på såväl högre utgifter och nettoutlåning som lägre skatteinkomster.

Statsfinanserna visade ett underskott 2024 efter tre år med överskott. Omsvängningen i budgetsaldot beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken.

Budgetunderskottet på 104 miljarder kronor för 2024 var högre än Riksgäldens senaste prognos på 78 miljarder kronor. Att underskottet blev större än väntat beror på högre utgifter och nettoutlåning samt lägre skatteinkomster.

Statsskulden var 1 151 miljarder kronor i slutet av december, vilket var 124 miljarder kronor högre än i december 2023.

Underskott för staten i december

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 127 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 108 miljarder kronor. Att underskottet blev större än väntat beror främst på lägre skatteinkomster och högre nettoutlåning.

Det primära saldot var 11 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror främst på att skatteinkomsterna var cirka 8 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket framför allt förklaras av lägre inbetalningar av kompletterande skatt.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 8 miljarder kronor högre än prognos, merparten beror på högre utlåning till Trafikverket.

Räntebetalningarna på statsskulden var i stort sett i linje med prognos.

Utfallet för januari 2025 publiceras den 7 februari 2025 klockan 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 22 maj 2025.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)
 Utfall Prognos Diff.Ack. diff. [2]Utfall 12-mån

Budgetsaldo

-127 211

-108 149

-19 062

-25 837

-104 272

Nettolånebehov

127 211

108 149

19 062

25 837

104 272

Primärt saldo3

58 709

47 789

10 920

18 388

75 663

Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4

64 790

56 595

8 195

7 681

7 698

Räntor på statsskulden

3 713

3 766

-53

-232

20 912

  - Ränta på lån i svenska kronor

3 360

3 412

-51

-425

18 171

  - Ränta på lån i utländsk valuta

221

97

124

498

3 349

  - Realiserade valutakursdifferenser

131

257

-126

-305

-609

[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.

[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Anm. Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning för 2024.

Rapport: Sveriges statsskuld december 2024

Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 november 2024: Statsupplåning prognos och analys 2024:3.

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja