Underskott för staten ger ökad upplåning

Pressmeddelande 28 november 2024

Efter tre år med överskott i statens budget följer en period med underskott, enligt Riksgäldens nya prognos. Underskotten innebär att statens upplåning ökar, men statsskulden som andel av BNP ligger kvar på en låg nivå. Riksgälden höjer emissionsvolymen av nominella statsobligationer och minskar samtidigt utbudet av realobligationer.

– Med ett budgetunderskott tillsammans med ett par större obligationslån som förfaller nästa år behöver vi öka upplåningen. Men sett över de kommande två åren blir ändå budgetsaldot gradvis starkare och Sverige kommer att ha en fortsatt låg statsskuld, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Riksgälden räknar med ett budgetunderskott på 78 miljarder kronor 2024, 65 miljarder kronor 2025 och 35 miljarder kronor 2026. I år tyngs statens budget främst av breda utgiftsökningar och ett kapitaltillskott till Riksbanken. Därefter stärks budgetsaldot när utgifterna växer långsammare och skatteinkomsterna ökar. Prognosen för budgetsaldot är något nedreviderad för 2024 och 2025.

I den makrobild som ligger till grund för saldoprognosen räknar Riksgälden med att den svenska ekonomin växer med 0,7 procent i år. Nästa år och 2026 växlar BNP-tillväxten upp och arbetslösheten vänder ner.

Statsskulden ökar men skuldkvoten är fortsatt låg

Budgetunderskotten innebär att statsskulden ökar mätt i kronor. Statsskulden är dock fortsatt låg både historiskt och internationellt. Som andel av BNP beräknas den ligga kvar på 17 procent i slutet av 2026. Den offentliga sektorns skuld ligger då på 33 procent av BNP.

Statens totala upplåningsbehov – som innefattar både finansiering av budgetunderskott och refinansiering av lån som förfaller – ökar varje år under prognosperioden. Det är dessutom något uppreviderat för i år och nästa år jämfört med förra prognosen.

Ökat utbud av nominella statsobligationer 2025

Riksgälden ökar utbudet av nominella statsobligationer från 4 miljarder till 5 miljarder kronor per auktion från årsskiftet. Det beror delvis på det växande upplåningsbehovet, men även på att en del av upplåningen fördelas om från reala till nominella statsobligationer. Att utbudet av realobligationer minskar är en följd av nya riktlinjer för statsskuldsförvaltningen.

Riksgälden kommer även att gå över från flerpris- till enhetsprisauktioner för realobligationerna för att främja deltagandet i auktionerna. Bakgrunden till beslutet beskrivs i en Riksgäldskommentar om olika auktionsformer.

Riksgäldens prognos – nyckeltal

Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2024:3

Riksgäldskommentar: Val av auktionsform påverkas av hur väl marknaden fungerar

Rapporten presenteras vid en digital pressträff i dag den 28 november klockan 10.00.
Följ livesändningen

Journalister kan mejla frågor till press@riksgalden.se. Frågor som ställs inför och under pressträffen besvaras direkt i sändningen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion via ovanstående e-postadress eller telefonnummer 08-613 47 01.