På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Underskott för staten i mars 2023
Pressmeddelande 11 april 2023
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 12,9 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 22,7 miljarder kronor. Att underskottet blev mindre än väntat beror främst på högre skatteinkomster än beräknat. De högre skatteinkomsterna motverkades delvis av att betalningar från myndigheter var högre än väntat.
Det primära saldot var 7,3 miljarder kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 17 miljarder kronor högre än beräknat, vilket beror på högre kompletteringsbetalningar, såsom inbetalningar för att täcka kommande skatter, och högre inkomster från företagsskatter. De högre skatteinkomsterna motverkades delvis av att utbetalningar från flera myndigheter, däribland Kammarkollegiet och Pensionsmyndigheten, var högre än väntat.
Därtill påverkades primärsaldot även av andra effekter. Primärsaldot stärktes med cirka 10 miljarder kronor då medel från Centrala studiestödsnämndens avvecklade kreditreserv överfördes till statens budget. Riksgälden bedömde att denna avveckling skulle ske senare i år. Avvecklingen av kreditreserven ökade samtidigt Riksgäldens nettoutlåning med motsvarande belopp, vilket innebär att omföringen i sin helhet inte påverkar budgetsaldot.
Slutligen försvagades primärsaldot av en utbetalning på omkring 10 miljarder kronor av elprisstödet till hushåll i elområde 3 och 4 avseende perioden oktober 2021 till september 2022. Riksgälden antog att denna utbetalning skulle ha skett i februari.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 3,8 miljarder kronor lägre än prognos. Det förklaras av att Riksgälden räknade med att det elprisstöd till hushåll i hela Sverige som avser perioden november till december 2022 skulle betalas ut i mars. Dessa utbetalningar har ännu inte genomförts, vilket har lett till att Svenska kraftnäts inlåning var cirka 10 miljarder kronor högre än prognos. Dessutom var nettoutlåningen till bland annat Pensionsmyndigheten och Exportkreditnämnden lägre än väntat.
Dessa effekter på nettoutlåningen motverkades av att den ovan nämnda avvecklingen av Centrala studiestödsnämndens kreditreserv minskade inlåningen med cirka 10 miljarder kronor.
Räntebetalningarna på statsskulden var 1,3 miljarder kronor högre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med mars 2023 visade statens betalningar ett överskott på 93,2 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 059 miljarder kronor i slutet av mars.
Utfallet för april 2023 publiceras den 8 maj 2023 kl. 08.00.
Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 25 maj.
| [1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| [2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. | |||||
| [3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| [4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
| Utfall | Prognos | Diff. | Ack. diff. [2] | Utfall 12-mån | |
|---|---|---|---|---|---|
| Budgetsaldo | -12 928 | -22 741 | 9 813 | 49 078 | 93 242 |
| Nettolånebehov [1] | 12 928 | 22 741 | -9 813 | -49 078 | -93 242 |
| Primärt saldo [3] | 5 482 | 12 790 | -7 307 | -42 750 | -62 240 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] | 3 316 | 7 113 | -3 797 | -7 357 | -61 560 |
| Räntor på statsskulden | 4 130 | 2 838 | 1 292 | 1 030 | 30 557 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | 2 791 | 1 464 | 1 328 | 1 761 | 19 546 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | 232 | 184 | 48 | -116 | -238 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | 1 106 | 1 190 | -84 | -615 | 11 248 |
Rapport: Sveriges statsskuld mars 2023
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden.
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 23 februari 2023: Statsupplåning prognos och analys 2023:1.
Presskontakt
Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.
Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.
Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja