Underskott för staten i januari 2023

Pressmeddelande 7 februari 2023

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 45,7 miljarder kronor i januari. Riksgäldens prognos var ett underskott på 17,5 miljarder kronor. Skillnaden mot prognos beror till övervägande del på lägre skatteinkomster än beräknat.

Det primära saldot var 25,5 miljarder kronor lägre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 24 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteinkomsterna beror till stor del på att slutregleringen för kommunalskatt avseende 2021 blev 16 miljarder kronor högre än Riksgälden beräknat. Kommuner och regioner erhåller preliminära belopp i utbetalningar av kommunalskatt från staten. När inkomsterna för respektive kalenderår är fastställda regleras detta i en engångsbetalning, vilket sker i januari varje år. För kommunerna är det en omfördelning av inkomster från kommunalskatter mellan år.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,0 miljarder kronor högre än prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var 1,6 miljarder kronor högre än prognos. Det beror framför allt på högre räntor i svenska kronor.

För tolvmånadersperioden till och med januari 2023 visade statens betalningar ett överskott på 117,2 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 115 miljarder kronor i slutet av januari.

Utfallet för februari 2023 publiceras den 7 mars 2023 kl. 08.00.

En ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning publiceras den 23 februari.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)
 Utfall Prognos Diff.Ack. diff. [2]Utfall 12-mån
Budgetsaldo -45 682 -17 538 -28 144 44 782 117 154
Nettolånebehov [1] 45 682 17 538 28 144 -44 782 -117 154
Primärt saldo [3] 42 881 17 360 25 522 -28 592 -34 107
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] 1 508 509 999 -18 658 -111 258
Räntor på statsskulden 1 293 -330 1 623 2 468 28 210
  - Ränta på lån i svenska kronor 334 -1 055 1 389 2 571 16 378
  - Ränta på lån i utländsk valuta -279 140 -419 -403 -581
  - Realiserade valutakursdifferenser 1 238 586 653 300 12 413
[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.
[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.
[5] Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning för 2022.

Rapport: Sveriges statsskuld januari 2023

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 oktober 2022: Statsupplåning prognos och analys 2022:3.

Presskontakt

Mats Lilja, pressansvarig

Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.

Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.

Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja