På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Statens budgetöverskott blev 164 miljarder kronor 2022
Pressmeddelande 10 januari 2023
Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022. Riksgäldens prognos var ett överskott på 91 miljarder kronor. Jämfört med föregående år beror det större budgetöverskottet både på ett starkare primärsaldo och på tillfälliga faktorer som minskar Riksgäldens nettoutlåning.
Statsfinanserna stärktes för andra året i rad. Högre skatteinkomster och höga utdelningar från statens aktier stärkte statens primärsaldo. Tillsammans med stora inflöden av flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät och återbetalning av lån som Riksgälden tagit upp för Riksbankens räkning, ledde det till att statens budgetöverskott ökade under 2022. Överskottet blev 164 miljarder kronor 2022, jämfört med ett överskott på 78 miljarder kronor 2021.
Samtidigt som skatteinkomsterna varit högre än beräknat och statens utgifter lägre, hade Riksgälden i oktoberprognosen antagit att delar av inkomna flaskhalsintäkter skulle betalats ut i december 2022. Sammantaget ledde det till ett större budgetöverskott än vad Riksgälden prognosticerade i oktober.
Statsskulden uppgick till 1 093 miljarder kronor i slutet av december, vilket var 112 miljarder kronor lägre än i december 2021.
Underskott för staten i december
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 78,5 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 138,4 miljarder kronor. Skatteinkomsterna var betydligt högre än prognosticerat. Samtidigt var nettoutlåningen lägre än beräknat eftersom Riksgälden räknat med att delar av inkomna flaskhalsintäkter skulle betalas ut i december.
Det primära saldot var 32,9 miljarder kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 31 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen beror framför allt på högre kompletteringsbetalningar och lägre utbetalningar från skattekontot än beräknat. Samtidigt var utbetalningarna från ett antal myndigheter lägre än väntat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 28,1 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror på att Riksgälden i oktoberprognosen antog att delar av inkomna flaskhalsintäkter skulle betalas ut i december, vilket inte skedde. Riksgälden antog att utbetalningarna skulle uppgå till 40 miljarder kronor. Detta motverkades delvis av att inlåningen från Svenska kraftnät var lägre än väntat, samtidigt som utlåningen till ett antal myndigheter var högre.
Räntebetalningarna på statsskulden var 1,0 miljarder kronor högre än prognos.
Utfallet för januari publiceras den 7 februari kl. 08.00.
Ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning publiceras den 23 februari.
| Utfall | Prognos | Differens | Ack. diff. 2 | Utfall 12-mån | |
|---|---|---|---|---|---|
| Budgetsaldo | -78 474 | -138 430 | 59 956 | 72 925 | 163 633 |
| Nettolånebehov 1 | 78 474 | 138 430 | -59 956 | -72 925 | -163 633 |
| Primärt saldo 3 | 27 347 | 60 197 | -32 850 | -54 114 | -78 438 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl. 4 | 47 780 | 75 857 | -28 077 | -19 657 | -112 255 |
| Räntor på statsskulden | 3 347 | 2 376 | 970 | 845 | 27 060 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | 2 895 | 1 815 | 1 080 | 1 181 | 15 084 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | 87 | 77 | 10 | 16 | -340 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | 364 | 484 | -120 | -352 | 12 316 |
| 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. | |||||
| 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
| Anm. Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning för 2022. | |||||
Rapport: Sveriges statsskuld december 2022
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 oktober 2022: Statsupplåning prognos och analys 2022:3.
Presskontakt
Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.
Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.
Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja