Riksgäldens riktlinjeförslag: Riksgälden föreslår oförändrad styrning av statsskulden för 2024

Pressmeddelande 22 september 2023

Riksgälden föreslår att regeringen låter riktvärdena för statsskuldens sammansättning och löptid ligga fast under 2024. Men med en fortsatt låg statsskuld kan det därefter bli aktuellt att justera riktlinjerna för förvaltningen av statsskulden.

Riksgälden lämnar varje år senast den 1 oktober förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning till regeringen. Regeringen ska enligt budgetlagen besluta om riktlinjerna senast den 15 november. Inför beslutet ges även Riksbanken möjlighet att yttra sig om förslaget.

– Vi ser inga skäl att ändra riktlinjerna i nuläget, men vi fortsätter analysera hur statsskulden bör vara sammansatt framöver utifrån de långsiktiga förutsättningarna med en allt mindre statsskuld. Även när statsskulden är liten ska vi alltid ha beredskap att låna när så behövs och göra det till en låg kostnad, säger Klas Granlund, skuldförvaltningschef på Riksgälden.

Riktvärden för andelen realskuld och statsskuldens löptid ligger fast

Förslaget om oförändrade riktlinjer innebär att andelen realskuld fortsatt ska styras mot 20 procent och löptiden för hela statsskulden ska ligga mellan 3,5 och 6 år (mätt som duration). Riktvärdet för realskulden innebär att Riksgäldens upplåning ska bestå av en viss andel realobligationer, där staten betalar en fast real ränta och ersättning för inflation. Intervallet för durationen sätter ramarna när Riksgälden planerar upplåningen i olika skuldinstrument med olika löptider.  

Statsskuldens valutaexponering avvecklas enligt gällande riktlinjer

Riksgälden föreslår oförändrade riktlinjer även för statsskuldens exponering i utländsk valuta. Det innebär en fortsatt avveckling av valutaexponeringen över de kommande tre åren. Motivet till avvecklingen är att valutaexponeringen medför högre risk utan att över tid förväntas ge några kostnadsfördelar. Avvecklingen påverkar inte Riksgäldens möjlighet att ta upp lån i utländsk valuta eftersom de lånen valutasäkras och därmed inte ökar valutaexponeringen.

En allt mindre statsskuld innebär nya förutsättningar för förvaltningen

Sveriges statsskuld som andel av BNP var vid slutet av 2022 på den lägsta nivån sedan 1971 och hela den offentliga sektorns skuld ligger i underkanten av intervallet för skuldankaret i det finanspolitiska ramverket. Hur skuldens storlek utvecklas är en av de förutsättningar som påverkar utformningen av riktlinjerna och Riksgäldens upplåningsstrategi.  Detta diskuteras i sista kapitlet i årets riktlinjeförslag och i en separat Riksgäldskommentar.

Riktlinjeförslaget i sin helhet

Riksgäldskommentar om förutsättningarna för statsskuldsförvaltningen.