Överskott för staten i år vänder till underskott 2024

Pressmeddelande 26 oktober 2023

Statens budgetsaldo har fortsatt att utvecklas starkare än väntat och går nu mot ett överskott även i år. Men sedan följer två år med underskott, enligt Riksgäldens nya prognos. Riksgälden står därför fast vid planen att öka upplåningen i statsobligationer vid årsskiftet.

I dag presenterar Riksgälden årets tredje och sista statsupplåningsrapport.

– Statsfinanserna har en längre tid varit starkare än väntat och 2023 blir ännu ett år med överskott. Vi räknar dock med att högre utgifter framöver tynger budgetsaldot, som blir negativt såväl 2024 som 2025. Det gör att statsskulden växer över de kommande två åren, men den är fortsatt låg sett både historiskt och internationellt, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Riksgälden har hanterat den fortsatt starka utvecklingen av budgetsaldot sedan prognosen i maj med att justera ner volymen statsskuldväxlar och annan kortfristig upplåning. Dessutom senareläggs nu årets planerade obligationslån i utländsk valuta till nästa år. Däremot står Riksgälden fast vid planen att öka auktionsvolymen för nominella statsobligationer från 2,5 miljarder till 3 miljarder kronor, för att möta det växande underskottet och förfallande lån.

Högre utgifter för staten

Att överskottet i statens budget vänds till underskott nästa år beror på att utgifterna ökar tydligt, bland annat som ett resultat av satsningar i budgetpropositionen och den höga inflationen. Samtidigt utvecklas skatteinkomsterna svagt, delvis på grund av nedgången i ekonomin. För 2025 blir underskottet något större än 2024. Skatteinkomsterna växer då visserligen i ganska god takt igen, men det kompenserar inte fullt ut för stigande utgifter.

Statsskulden fortsatt låg

Utvecklingen av budgetsaldot – som med omvänt tecken blir statens netto-lånebehov – påverkar statsskuldens storlek. Riksgäldens nya prognos innebär att stats¬skulden ökar med drygt 100 miljarder kronor under de kommande två åren, men den är i stort oförändrad i procent av BNP. Hela den offentliga sektorns skuld ligger kvar i den nedre delen av intervallet för skuldankaret i det finanspolitiska ramverket, som är 35 procent ± 5 procentenheter.

Kapitaltillskott till Riksbanken ingår inte

Riksgäldens prognos innehåller inte något kapitaltillskott till Riksbanken. Det beror på att vi inte hade tillräckligt med information om belopp och tidpunkt när prognosen fastställdes. Ett sådant tillskott kommer minska statens budgetsaldo och öka statsskulden med motsvarande belopp.

Riksgäldens prognos – nyckeltal

Rapport Statsupplåning – prognos och analys 2023:3

Rapporten presenteras vid en digital pressträff i dag den 26 oktober klockan 10.00.
Följ livesändningen.

Journalister kan mejla frågor till press@riksgalden.se. Frågor som ställs inför och under pressträffen besvaras direkt i sändningen.