Årsredovisning 2022: Starka statsfinanser i turbulent tid

Pressmeddelande 22 februari 2023

Riksgälden konstaterar i sin årsredovisning 2022 att året varit turbulent. Både avseende säkerhetssituationen i närområdet och utvecklingen i ekonomin med historiskt hög inflation, snabbt stigande räntor och höga elpriser. Tillväxten i ekonomin saktade av, men statsfinanserna utvecklades trots det starkt.

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 164 miljarder kronor för 2022, jämfört med ett överskott på 78 miljarder kronor 2021. Statsskulden uppgick vid slutet av 2022 till 1 093 miljarder kronor, vilket var 112 miljarder kronor lägre än vid slutet av 2021, och statsskulden var tillbaka på en lägre nivå än före pandemin. Mätt som andel av BNP minskade statsskulden från 22 procent 2021 till 18 procent 2022, baserat på Riksgäldens prognos för BNP från oktober 2022. Det är den lägsta nivån sedan 1971.

Ett år präglat av kriget i Ukraina

Kriget i Ukraina har på många sätt påverkat Riksgäldens verksamhet under året. Riksgälden har ytterligare stärkt fokus på säkerhet och civilt försvar för att säkra verksamheten under såväl normala förhållanden, som vid fredstida kriser och ytterst i krig. Under året tillkom också nya uppgifter med indirekt eller direkt koppling till den försämrade säkerhetssituationen och effekterna av kriget. Bland annat fick Riksgälden i uppdrag att ställa ut statliga kreditgarantier till elproducenter som handlar med elderivat på Nasdaq Clearing för att säkra att en eventuell finansiell oro på en marknad inte skulle smitta av sig på andra sektorer. 

Viktiga händelser under året

• Sedan den 1 januari 2022 ansvarar Riksgälden för att säkerställa att det finns försäkringar och kompletterande säkerheter för anläggningshavares ersättningsansvar vid radiologiska olyckor.  
• Den 25 april fattade Riksgälden ett historiskt beslut om att ställa ut den första gröna kreditgarantin inom ramen för programmet för garantier för stora gröna industriinvesteringar. Garantin ställdes ut för ett lån på 3 miljarder kronor till Preem för ombyggnation av en anläggning som ska producera diesel baserad på förnybar råvara.
• Den 12 augusti utvidgades Riksgäldens uppgifter som resolutionsmyndighet till att även innefatta centrala motparter, i Sverige gäller det Nasdaq Clearing.
• Riksgälden beslutade i augusti att avveckla en strategisk position i den svenska kronan mot euron som började byggas upp 2018. Resultatet blev en mindre vinst på 3 miljoner kronor.
• Sedan den 1 oktober 2022 är Riksgälden beredskapsmyndighet med utvidgat beredskapsansvar. Riksgälden ingår i beredskapssektorerna Finansiella tjänster och Ekonomisk säkerhet.
• Riksgälden tecknade nytt ramavtal för betalningstjänster med Danske Bank och Swedbank. Det innebär att det är dessa banker som tar hand om de statliga myndigheternas betalningar de närmaste fyra åren.
• Riksgäldens lån till SAS på 1,5 miljarder har skrivits ned med 90 procent efter en schablonmässig bedömning, under tiden som förhandlingar enligt Chapter 11-förfarandet pågår.
• Under året har Riksgäldens hantering av fordran gällande Saab fått ett avslut till följd av regeringens försäljning av Orio AB (tidigare Saab Automobile Parts AB), samt slututdelning i Saabs konkurs. Totalt har Riksgälden fått tillbaka närmare 1,2 miljarder kronor på fordran som ursprungligen uppgick till 2,1 miljarder kronor.

Läs mer om Riksgäldens arbete under året i Riksgäldens årsredovisning 2022.