Årets beslut om resolutionsplaner

Pressmeddelande 20 december 2023

Effektiv krishantering av banker och andra institut förutsätter god planering. Resolutionsdelegationen har fattat årets beslut om resolutionsplaner för de åtta systemviktiga bankerna och en central motpart. Bankerna är på god väg att uppfylla sina krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) som gäller från och med den 1 januari 2024. MREL syftar till att bankernas aktie- och fordringsägare – inte skattebetalare – ska bära kostnaderna för krishanteringen. Vissa banker behöver öka takten mot efterlevnad av Europeiska bankmyndighetens riktlinjer för resolutionsbarhet.

Riksgälden hanterar systemviktiga banker som har fallerat eller riskerar att fallera genom resolution. Banker som bedöms som systemviktiga riskerar att ge omfattande konsekvenser på den finansiella marknaden om de skulle försättas i konkurs. De här bankerna behöver uppfylla sina fullständiga MREL-krav som gäller från och med den 1 januari 2024. Bankerna behöver även efterleva Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer för resolutionsbarhet. 

– I år är det mycket som är nytt i arbetet med resolutionsplaneringen. Dels har vi upprättat den första resolutionsplanen för en central motpart, dels har vi utvecklat bankernas resolutionsplaner så att de nu är mer överskådliga och därmed tydligare, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Riksgälden bedömer att åtta banker är systemviktiga. Svensk Exportkredit (SEK) bedöms inte längre som systemviktig.

Bankerna ska leva upp till EBA:s nya riktlinjer

I årets resolutionsplaner har Riksgälden följt upp bankernas arbete med att nå efterlevnad av EBA:s riktlinjer för förbättring av möjlighet till resolution för institut och resolutionsmyndigheter (EBA/GL/2022/01). Riktlinjerna ställer bland annat krav på bankerna att kunna upprätthålla sina kritiska verksamheter i resolution och stödja de värderingar som behöver tas fram i samband med resolution.

I år är det mycket som är nytt i arbetet med resolutionsplaneringen. Dels har vi upprättat den första resolutionsplanen för en central motpart, dels har vi utvecklat bankernas resolutionsplaner så att de nu är mer överskådliga och därmed tydligare.

Riktlinjerna träder i kraft den 1 januari 2024. Från och med denna tidpunkt kommer riktlinjerna vara en central beståndsdel i Riksgäldens bedömning av bankernas resolutionsbarhet. Det innebär att bristande efterlevnad av riktlinjerna kan vara grund för Riksgälden att bedöma att det finns väsentliga hinder mot resolution. Ett antal banker ligger efter i arbetet med att nå efterlevnad av riktlinjerna. Dessa banker behöver därmed öka arbetstakten för att efterleva riktlinjerna när de träder i kraft.

Beslut om en första resolutionsplan för centrala motparter

Sedan den 12 augusti 2022 är Riksgälden resolutions- och stödmyndighet även för centrala motparter, det vill säga företag som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i finansiella transaktioner. I Sverige finns en central motpart, Nasdaq Clearing Aktiebolag. För att vid behov kunna genomföra resolution av Nasdaq Clearing på bästa sätt har Resolutionsdelegationen fattat beslut om den första resolutionsplanen för Nasdaq Clearing.

Läs mer om resolutionsdelegationen.