Statens budgetöverskott blev 78 miljarder kronor 2021

Pressmeddelande 11 januari 2022

Statens betalningar, tillika statens budgetsaldo, resulterade i ett överskott på 78 miljarder kronor för 2021. Riksgäldens prognos var ett överskott på 22 miljarder kronor.

Sveriges ekonomi har återhämtat sig snabbare än väntat från nedgången 2020 och statsfinanserna har stärkts. Återhämtningen i ekonomin har inneburit både högre skatteinkomster och lägre utgifter för staten. Sammantaget leder det till ett större budgetöverskott än vad Riksgälden prognosticerade i oktober. Överskottet landade på 78 miljarder kronor 2021, jämfört med ett underskott på 221 miljarder kronor 2020.

Statsskulden uppgick till 1 204miljarder kronor i slutet av december vilket var 76 miljarder kronor lägre än i december 2020.

Underskott för staten i december

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 76,3 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 91,5 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat. Samtidigt var skatteinkomsterna högre och myndighetsutbetalningarna lägre än prognos.

Det primära saldot var 8,0 miljarder kronor högre än prognosen. Skatteinkomsterna var 3,4 miljarder högre än beräknat. Utbetalningarna från flera myndigheter, däribland Kammarkollegiet och Skolverket, var lägre än beräknat. Samtidigt var EU-avgiften högre.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 10,1 miljarder kronor lägre än prognos i december. Det beror främst på högre inlåning från Svenska kraftnät, Insättningsgarantifonden och Pensionsmyndigheten.

Räntebetalningarna på statsskulden var 2,9 miljarder kronor högre än prognos. Det förklaras av högre realiserade valutakursdifferenser.

Utfallet för januari publiceras den 7 februari kl. 09.30.

Ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning publiceras den 24 februari.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov (miljoner kronor)
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort   varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.
5 Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut. För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning för 2021.
 Utfall Prognos Diff.Ack. diff.2Utfall
12-mån
Budgetsaldo -76 308 -91 527 15 220 55 524 77 839
Nettolånebehov1 76 308 91 527 -15 220 -55 524 -77 839
Primärt saldo3 40 634 48 618 -7 984 -42 981 -2 638
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 33 123 43 249 -10 126 -13 859 -73 641
Räntor på statsskulden 2 551 -340 2 891 1 316 -1 560
  - Ränta på lån i svenska kronor 1 113 1 193 -80 -103 -1 287
  - Ränta på lån i utländsk valuta -193 115 -307 -296 -912
  - Realiserade valutakursdifferenser 1 630 -1 647 3 278 1 715 639

Rapport: Sveriges statsskuld december 2021

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 oktober 2021: Statsupplåning prognos och analys 2021:3

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion, 08-613 47 01