Riksgäldens riktlinjeförslag: Statsskuldens valutaexponering bör avvecklas

Pressmeddelande 28 september 2022

Riksgälden föreslår att statsskuldens exponering i utländsk valuta avvecklas successivt under de kommande fyra åren. Förslaget är grundat på uppdaterade analyser som visar att valutaexponeringen innebär högre risk utan att ge lägre kostnader över tid för staten.

Riksgälden redovisar analysen av den strategiska valutaexponeringen i förslaget till riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2023–2026 som lämnas till regeringen i dag. Regeringen ska enligt budgetlagen besluta om riktlinjer varje år senast den 15 november. Inför beslutet ges även Riksbanken möjlighet att yttra sig om Riksgäldens förslag.

Riksgälden började minska valutaexponeringen 2015 och halverade den fram till 2020. Därefter pausades avvecklingen i avvaktan på en översyn. I arbetet med årets förslag har Riksgälden genomfört analyser kopplade till att fastställa såväl ett långsiktigt riktvärde för valutaexponeringen som en lämplig väg mot att uppnå riktvärdet. Riksgälden föreslår att valutaexponeringen, som är motsvarande drygt 100 miljarder kronor, avvecklas successivt över fyra år. Det innebär en minskning med i genomsnitt cirka 25 miljarder kronor per år.

– Slutsatsen av analysen är att statsskulden inte bör ha någon valutaexponering över tid eftersom den inte ger några systematiska kostnadsfördelar som motiverar den risk som volatila valutakurser innebär. Vi föreslår därför att valutaexponeringen fasas ut och bedömer att fyra år är en väl avvägd tid för avvecklingen, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.  

Påverkar inte Riksgäldens möjlighet att låna i utländsk valuta

Även om riktvärdet för den strategiska valutaexponeringen enligt förslaget är noll från och med 2027, kommer den faktiska exponeringen fortsatt att variera runt riktvärdet till följd av att Riksgälden hanterar statliga valutaflöden och valutarisker. Att valutaexponeringen är noll påverkar inte heller statens möjlighet att ta upp lån i utländsk valuta, eftersom Riksgälden valutasäkrar sådan upplåning mot kronor.

Att avveckla valuta­exponeringen innebär i praktiken att Riksgälden köper utländsk valuta och säljer svenska kronor. Förslaget att avveckla är som framgår ovan baserat på en analys av systematiska kostnadsfördelar, inte på en uppfattning om kronkursens utveckling. Riksgälden bedömer inte heller att kronkursen kommer att påverkas av avvecklingen eftersom beloppet per månad är litet i relation till omsättningen på kronmarknaden.  

Andelen realskuld och statsskuldens löptid föreslås vara oförändrade

Riksgälden föreslår inga ytterligare ändringar i riktlinjerna för statsskuldens sammansättning och löptid. Det innebär att andelen realskuld fortsatt ska vara 20 procent och löptiden för hela statsskulden ska ligga mellan 3,5 och 6 år (mätt som duration).

Förslag om struken privatmarknadspunkt och justerad process

Ett mindre ändringsförslag i riktlinjerna är att stryka punkten om utvärdering av privatmarknadsupplåningen eftersom den sista premieobligationen förföll 2021.

Riksgälden föreslår även att regeringen överväger att låta Riksgälden lämna riktlinjeförslag baserade på utförliga analyser vartannat år, i stället för varje år, och däremellan endast föreslå begränsade uppdateringar av riktlinjerna. Det skulle frigöra resurser som möjliggör mer djupgående analyser.

Rapport: Statsskuldens förvaltning – Förslag till riktlinjer 2023-2026

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion: press@riksgalden.se, 08 613 47 01