På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Statens finanser stärks när Riksbanken återbetalar lån
Pressmeddelande 24 februari 2021
Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter efter en tillfällig svacka i början av året och bidrar till att statsfinanserna stärks gradvis. Även andra faktorer får stor påverkan på statsbudgeten i år och 2022. Pandemin fortsätter prägla utvecklingen med nya finanspolitiska åtgärder som ökar utgifterna. Samtidigt kommer det in pengar när Riksbanken återbetalar valutalån hos Riksgälden, vilket stärker statsbudgeten.
Efter att coronapandemin medförde ett budgetunderskott på 221 miljarder kronor förra året visar Riksgäldens nya prognos ett underskott på 63 miljarder kronor i år och ett överskott på 30 miljarder kronor 2022. Förstärkningen drivs av att Riksbanken betalar tillbaka de lån Riksgälden har tagit upp till valutareserven och av en ekonomisk återhämtning, men motverkas till stor del av kostnaderna för både nya och förlängda finanspolitiska åtgärder.
Vi är inte igenom den här pandemin än. När det gäller svensk ekonomi ser vi positiva tecken, även om förbättringen går förhållandevis långsamt, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
| Förra prognosen (okt -20) inom parentes | 2020 utfall | 2021 | 2022 |
|---|---|---|---|
|
BNP-tillväxt (%) |
-2,8* (-3,5) |
2,4 (3,8) |
4,0 (3,4) |
|
Arbetslöshet (% av arbetskraften) |
8,3 |
8,6 (9,2) |
7,5 (8,2) |
|
Budgetsaldo (miljarder kronor) |
-221 |
-63 (-80) |
30 (-25) |
|
Finansiellt sparande (miljarder kronor) |
-169 |
-140 (-114) |
-47 (-13) |
|
Finansiellt sparande (% av BNP) |
-3,4* (-3,8) |
-2,7 (-2,2) |
-0,9 (-0,2) |
|
Statsskuld (miljarder kronor) |
1280 |
1348 (1408) |
1324 (1436) |
|
Statsskuld (% av BNP) |
26* (27) |
26 (27) |
25 (26) |
|
Maastrichtskuld (% av BNP) |
40* (40) |
40 (41) |
38 (41) |
* Utfall för BNP 2020 finns inte tillgängligt. Siffran avser Riksgäldens senaste prognos (februari 2021)
Obligationsupplåning fördelas om från kronor till utländsk valuta
Som en följd av att valutaupplåningen åt Riksbanken upphör fördelar Riksgälden om en del av den egna obligationsupplåningen från kronor till utländsk valuta. Syftet är att upprätthålla en närvaro på den internationella kapitalmarknaden.
För att skapa utrymme för egen valutaupplåning sänks emissionsvolymen i nominella statsobligationer till 4,5 miljarder kronor per auktion från augusti 2021 i stället för att höjas som tidigare aviserats. Riksgälden kommer att ge ut obligationer i utländsk valuta för motsvarande 17 miljarder kronor per år 2021 och 2022. Att Riksgälden tar upp lån i utländsk valuta innebär inte att valutarisken i statsskulden ökar eftersom lånen valutasäkras. I övrigt görs inga större ändringar i upplåningsplanen.
| Förra prognosen (okt -20) inom parentes | 2020 utfall | 2021 | 2022 |
|---|---|---|---|
|
Nominella statsobligationer |
100 |
96 (105) |
90 (110) |
|
Realobligationer |
13 |
21 (21) |
21 (21) |
|
Gröna obligationer |
20 |
0 (0) |
0 (0) |
|
Statsskuldväxlar (stock vid årets slut) |
173 |
185 (188) |
225 (175) |
|
Obligationer i utländsk valuta |
43 |
17 (61) |
17 (58) |
|
– för vidareutlåning till Riksbanken |
43 |
0 (61) |
0 (58) |
|
– för egen räkning |
0 |
17 (0) |
17 (0) |
Statsskulden planar ut och vänder neråt
Statsskulden var 1 280 miljarder kronor i slutet av 2020, vilket motsvarar 26 procent av BNP. I år beräknas statsskulden öka till 1 348 miljarder kronor för att sedan minska till 1 324 miljarder kronor 2022. Det motsvarar 26 procent respektive 25 procent av BNP.
Hela den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet väntas minska från 40 procent av BNP i slutet av 2020 och 2021 till 38 procent i slutet av 2022. Det är detta mått som används i det finanspolitiska ramverket för det så kallade skuldankaret som innebär att skulden ska uppgå till 35 procent av BNP (±5 procentenheter).
Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2021:1
Rapporten presenterades på en digital pressträff.
Se sändningen i efterhand
Presskontakt
Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.
Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.
Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas främst under dagtid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja