Stark ekonomisk återhämtning minskar statens lånebehov

Pressmeddelande 27 maj 2021

Svensk ekonomi återhämtar sig i allt snabbare takt efter förra årets fall till följd av pandemin. Den högre ekonomiska tillväxten medför ökade skatteinkomster för staten och därmed ett starkare budgetsaldo, ett mindre lånebehov och en lägre statsskuld. Riksgälden minskar upplåningen och avser att introducera en ny 50-årig statsobligation.

Svensk ekonomi har stått emot pandemin väl hittills i år och framöver väntas ännu snabbare återhämtning när smittspridningen avtar och restriktionerna lättas, vilket stärker statsfinanserna.Det finns dock skillnader i återhämtningstakten och vissa sektorer och företag är fortfarande hårt drabbade av pandemins effekter, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

I statsupplåningsrapporten som Riksgälden presenterar i dag beräknas att BNP är tillbaka på förkrisnivån kring halvårsskiftet och växer 3,5 procent i år. Det är drygt en procentenhet högre tillväxt än i föregående prognos från februari. Nästa år väntas BNP växa 3,7 procent. Pandemins effekter på arbetsmarknaden blir däremot mer långvariga och arbetslösheten ligger kvar på en högre nivå än före krisen.    

Statens budgetsaldo stärks

Riksgälden räknar nu med ett budgetsaldo nära balans i år och ett överskott nästa år på 65 miljarder kronor, vilket är mer än dubbelt så stort som i förra prognosen. Upprevideringen förklaras av att de positiva effekterna av den högre tillväxten är större än de extra utgifter som följer av regeringens nya stödåtgärder kopplade till pandemin. Även Riksbankens återbetalning av valutalån hos Riksgälden bidrar till att budgetsaldot går mot överskott igen.

Minskad upplåning och ny 50-årig statsobligation

Den uppreviderade prognosen för budgetsaldot innebär en minskning av statens upplåningsbehov. Riksgälden drar därför ned upplåningen både med statsskuldväxlar och med nominella statsobligationer.

Riksgälden avser att ge ut en 50-årig statsobligation som förlänger statspapperskurvan och löptiden i statsskulden. Planen är att introducera den nya obligationen i mitten av juni genom en så kallad syndikering förutsatt att det då bedöms vara lämpligt utifrån marknads-förhållandena. Planerad emissionsvolym är 10 miljarder kronor. Riksgäldens samlade bedömning är att den långa obligationen kan minska risken i statsskulden till en låg kostnad sett i ett historiskt perspektiv.

Statsskulden som andel av BNP vänder ner redan i år

Statsskulden beräknas uppgå till 1 283 miljarder kronor i slutet av 2021 för att sedan minska till 1 221 miljarder kronor nästa år. Som andel av BNP minskar statsskulden redan i år – från 26 till 25 procent. Nästa år väntas statsskulden som andel av BNP vara nere på 22 procent.

Hela den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet väntas minska från 40 procent av BNP i slutet av 2020 till 39 procent 2021 och 36 procent 2022. Det är detta mått som används i det finanspolitiska ramverket för det så kallade skuldankaret som innebär att skulden ska uppgå till 35 procent av BNP (±5 procentenheter).

Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2021:2

Rapporten presenteras på en digital pressträff i dag 27 maj kl. 10.00. Följ pressträffen här:

Livesänd pressträff

Journalister har möjlighet att skicka in frågor via menti.com för besvarande under pressträffen. Koden visas i bild under livesändningen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01, press@riksgalden.se.

Preliminärt datum för publiceringen av Statsupplåning – prognos och analys 2021:3 är den 27 oktober 2021.