Riksgälden publicerar rapport om statens gröna obligation

Pressmeddelande 22 november 2021

I dag publicerar Riksgälden en rapport över hur pengarna som lånades upp med statens gröna obligation har fördelats och på vilket sätt de bidrar till Sveriges miljö- och klimatmål.

I juni 2020 beslutade regeringen om Sveriges ramverk för statliga gröna obligationer och vilka anslag i statsbudgeten som den första emissionen skulle kopplas till. I ramverket beskrivs hur de berättigade utgifterna definieras, väljs ut, redovisas och rapporteras. Ramverket klassade som ”mörkt grönt” – den högsta bedömningsnivån – av granskaren Cicero. Riksgälden genomförde emissionen på 20 miljarder kronor i september 2020.

En av de viktigaste delarna i arbetet med att ge ut en grön obligation är att återrapportera hur pengarna har fördelats och vilken miljö- och klimatnytta de väntas ge. Investerarna ska få en tydlig bild av Sveriges mål och statens agerande för minskade koldioxidutsläpp och en hållbar utveckling, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör. 

Investerarrapporten redovisar fördelningen av emissionslikviden mellan de berättigade utgifterna i statsbudgeten för 2019 och 2020. I rapporten ingår även redovisning av de gröna utgifternas miljöeffekter i den mån sådan information finns tillgänglig. Riksgäldens sammanställning bygger på befintlig redovisning från Naturvårdsverket och andra ansvariga myndigheter.

Det belopp som lånades upp i september 2020 har fördelats enligt tabellen nedan mellan olika kategorier i de globala principerna för gröna obligationer. Merparten har gått till kategorin Hållbara transporter och innefattar bland annat järnvägsunderhåll och klimatbonus för köp av laddbara bilar. Inom järnvägen kan vi konstatera ökad trafik och förbättrad punktlighet. Under första halvåret 2020 utgjorde laddbara bilar och gasbilar 25 % av alla nyregistrerade bilar. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp och spelar därmed en viktig roll i omställningen.

I övriga kategorier ingår bland annat utgifter för:

• Klimatinvesteringar i industrin, där projekt för fossilfri stålproduktion har potential att minska Sveriges totala CO₂-utsläpp med 10 % per år.
• Klimatklivet med beviljade åtgärder som till exempel laddinfrastruktur, biogasanläggningar,  samt byte från olja till biobränsle i industrier och fastigheter. Åtgärder inom Klimatklivet beräknas ge utsläppsminskningar på över 500 000 ton koldioxidekvivalenter per år.
• Stöd till produktion av gödselbaserad och annan fossilfri biogas. Beräkningar visar att stödet har gett utsläppsminskningar på nära 400 000 ton koldioxidekvivalenter.

I och med publiceringen av investerarrapporten har Riksgälden slutfört det initiala uppdraget från regeringen att emittera en grön obligation. Riksgälden kommer nu att analysera eventuella framtida emissioner av gröna obligationer utifrån ramarna och målet för statens samlade upplåning. Regeringen har meddelat att man avser att fatta beslut i början av 2022 om vilka gröna utgifter som ska anses berättigade i statsbudgeten.

Läs rapporten: Grön obligation – investerarraport 2021

Riksgäldsdirektören kommenterar arbetet med statens första gröna obligation