På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Överskott för staten i september 2021
Pressmeddelande 7 oktober 2021
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 11,5 miljarder kronor i september. Riksgäldens prognos var ett överskott på 14,2 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av att skatteinkomsterna var lägre än väntat samtidigt som utbetalningarna från myndigheter var högre. Detta motverkades delvis av att Riksgäldens nettoutlåning var lägre än väntat.
Det primära saldot var 8,9 miljarder kronor lägre än prognosen. Skatteinkomsterna var cirka 4 miljarder kronor lägre än beräknat, vilket främst beror på lägre kompletteringsbetalningar. Samtidigt var utbetalningarna från vissa myndigheter, framför allt Försvarsmakten och Pensionsmyndigheten, högre än beräknat. Även EU-avgiften var högre än förväntat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 5,6 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på högre inlåning från Svenska kraftnät, Pensionsmyndigheten och Kärnavfallsfonden.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor lägre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med september 2021 visade statens betalningar ett underskott på 8,1 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 139 miljarder kronor i slutet av september.
Utfallet för oktober 2021 publiceras den 5 november kl. 09.30.
Nya prognoser för åren 2021–2023 publiceras den 27 oktober.
[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos. | |||||
[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
Utfall | Prognos | Differens | Ack. diff. [2] | Utfall 12-mån | |
---|---|---|---|---|---|
Budgetsaldo | 11 458 | 14 195 | -2 737 | 35 106 | -8 142 |
Nettolånebehov [1] | -11 458 | -14 195 | 2 737 | -35 106 | 8 142 |
Primärt saldo [3] | 13 904 | 5 044 | 8 860 | -22 846 | 38 545 |
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4] | -23 946 | -18 352 | -5 594 | -11 237 | -44 656 |
Räntor på statsskulden | -1 417 | -888 | -529 | -1 023 | 14 252 |
- Ränta på lån i svenska kronor | -1 149 | -1 004 | -145 | -1 154 | 14 629 |
- Ränta på lån i utländsk valuta | -230 | 157 | -388 | -400 | -893 |
- Realiserade valutakursdifferenser | -37 | -40 | 3 | 532 | 517 |
Rapport: Sveriges statsskuld september 2021
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.
Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 27 maj: Statsupplåning prognos och analys 2021:2
Presskontakt
Riksgäldens verksamhet ska präglas av en öppenhet gentemot allmänheten och media. Rätten till insyn i myndigheters verksamhet är en grundsten i den svenska demokratin.
Vår pressfunktion hjälper dig att komma i kontakt med rätt person så att du snabbt och enkelt får svar på dina frågor. Pressfunktionen kan också förse dig med material, besvara övergripande frågor om vår verksamhet och kommande publiceringar.
Mats Lilja, pressansvarig
Presstelefon (bevakas kontorstid): 08-613 47 01, mobil 0721-561 527
E-post: Mats Lilja