Bankernas uppfyllnad av krav på nedskrivningsbara skulder – kvartal två 2021

Pressmeddelande 3 september 2021

Samtliga banker uppfyllde vid utgången av det andra kvartalet sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav. Det visar Riksgäldens nya kvartalsrapport som publiceras i dag.

Om en systemviktig bank eller ett institut hamnar i finansiell kris kan Riksgälden ta kontroll över institutet och genomföra krishanteringsåtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. Detta förfarande kallas resolution och syftar till att hantera en kris utan att staten behöver rädda institutet med skattemedel. Istället är det institutets aktieägare och investerare som ska ta kostnaden för krishanteringen.

Krav på en viss mängd kapital och skulder

Som ett led i att säkerställa att instituten har tillräckliga medel för att finansiera krishanteringen ställer Riksgälden krav på att instituten ska ha en viss mängd kapital och skulder som kan användas för att täcka förluster samt skrivas ned för att återställa kapitalet i en kris. Därför fattar Riksgälden årliga beslut om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL).

Riksgälden publicerar kvartalsvis en uppföljning av hur instituten lever upp till dessa krav. Rapporten, som offentliggörs idag, redovisar uppfyllnaden per utgången av det andra kvartalet 2021. Rapporten visar att samtliga systemviktiga institut levde upp till kraven.

Rapporten visar också att samtliga institut hade tillräcklig mängd skulder för att uppfylla den skuldandelsprincip som Riksgälden tillämpar.

Enligt principen om efterställdhet ska dessa skulder från och med den 1 januari 2024 bestå av en särskild fordringsklass, så kallade efterställda skulder. Rapporten visar att de systemviktiga instituten per den 30 juni 2021 hade emitterat efterställda skulder till ett värde om cirka 108 miljarder svenska kronor.

I december 2021 avser Riksgälden att fatta nya beslut om MREL i enlighet med de förändringar i lagen (2015:1016) om resolution som trädde ikraft den 1 juli 2021. Det innebär att de ovan nämnda principerna upphör att gälla den 1 januari 2022, eftersom föreslagna ändringar i regelverket för resolution och MREL innehåller bestämmelser som i allt väsentligt ersätter principernas funktion.

Rapporten ”Svenska bankers krisberedskap, Q2 2021”.

Fakta

Resolution – staten tar kontrollen

Resolution tillämpas för systemviktiga banker och andra institut. Riksgälden gör en årlig bedömning av vilka banker som är att betrakta som systemviktiga. Under tiden som resolutionsförfarandet pågår hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster precis som vanligt.

Läs mer om planering inför resolution

Insättningsgarantin gäller alltid

Skyddet för insättare är detsamma oavsett om institutet försätts i konkurs eller i resolution.

Läs mer om insättningsgarantin

Bankerna bygger upp nedskrivningsbara skulder

För att Riksgälden ska kunna genomföra resolution på ett effektivt sätt måste banken eller institutet ha tillräckligt med kapital och skulder som kan användas för att skrivas ned eller omvandlas till kapital. Därför fattar Riksgälden beslut om ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder för varje bank och institut som bedöms som systemviktigt.

Kravet på nedskrivningsbara skulder benämns ofta med den engelska förkortningen MREL. Det står för Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilities.

Syftet med MREL är att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder som går att skriva ner eller omvandla till kapital om en bank eller ett institut hamnar i kris. På så vis kan staten agera snabbt och hålla i gång bankens eller institutets kritiska verksamheter utan att använda offentliga medel. Kravet bidrar också till att göra det tydligt vilka långivare som i första hand får bära kostnaderna för krishanteringen.

I november 2019 började Riksgälden publicera respektive instituts uppfyllnad av sina minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL).

Se alla kvartalsrapporter om uppfyllnad av MREL-kravet