Underskott i statsbudgeten när ekonomin mattas

Pressmeddelande 18 februari 2020

Avmattningen i ekonomin blir allt tydligare och budgetsaldot tyngs av uttag av pengar som placerats på skattekontot. Sammantaget vänder statsbudgeten till underskott i år. Riksgäldens plan att öka obligationsupplåningen ligger fast.

Det framkommer när Riksgälden i dag presenterar sin senaste prognos över den ekonomiska utvecklingen, budgetsaldot och statens upplåning fram till och med 2021.

Sammantaget består bilden av låg tillväxt både i omvärlden och i Sverige, vilket vi beaktat i vår upplåningsplan. Mot slutet av nästa år ser det lite ljusare ut och den svenska ekonomin växer något snabbare igen, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Uttag från skattekontot väntas tynga budgetsaldot både 2020 och 2021

Avmattningen i svensk ekonomi medför att statens skatteinkomster växer något långsammare i år än förra året. Samtidigt väntas det ändrade ränteläget bidra till ett nettouttag av kapitalplaceringar från skattekontot under prognosperioden.

Placeringar på skattekontot har både inneburit en dyr upplåning för staten och bidragit till ett minskat utbud av statsobligationer. Efter Riksbankens höjning av styrräntan i december har incitamenten att använda skattekontot för placeringar minskat och vi ser nu att man i stället börjar ta ut pengar, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Riksgäldens sammantagna bedömning är att statens budgetsaldo kommer visa ett underskott på 14 miljarder kronor både i år och nästa, efter fyra år med överskott. Jämfört med den föregående prognosen innebär det ett något mindre underskott båda åren.

Plan för ökad obligationsupplåning ligger fast

Den nya prognosen på budgetsaldot föranleder ingen förändring i planen för statens upplåning, utan Riksgälden fortsätter att gradvis höja emissionsvolymen av nominella statsobligationer. I slutet av 2020 görs en omfördelning inom den kortfristiga upplåningen då auktionsvolymen i statsskuldväxlar höjs tillfälligt i samband med att obligationer förfaller.

Grön obligation kompletterar den löpande upplåningen

Riksgälden ska under året emittera en grön obligation, vilken blir ett komplement till traditionella statsobligationer. Likviden kommer att kopplas till utgifter i statens budget som bidrar till Sveriges miljö- och klimatmål. Emissionsvolymen av den gröna obligationen är ännu inte fastställd men kommer inte att påverka planen för upplåningen i traditionella statspapper.  

Statsskulden kvar på historiskt låga nivåer

Statsskulden beräknas uppgå till 1 100 miljarder kronor i slutet av 2021, vilket motsvarar 21 procent av BNP. Nivån är något lägre än i Riksgäldens oktoberprognos. Maastrichtskulden väntas ligga kvar på nuvarande nivå tills slutet av prognosperioden. Det motsvarar 35 procent av BNP, vilket är i linje med skuldankaret i det finanspolitiska ramverket. Maastrichtmåttet omfattar hela den offentliga sektorns skulder.

Statens upplåning – prognos och analys 2020:1, pdf

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01

Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att hantera statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög. I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa beräknar Riksgälden statens upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten.