På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Stort överskott 2019 och mindre underskott 2020
Pressmeddelande 18 juni 2019
Trots att den svenska ekonomin växer allt långsammare visar statsbudgeten ändå ett fortsatt stort överskott i år eftersom Riksbanken beslutat att betala tillbaka en del av lånen för valutareserven. Nästa år räknar Riksgälden med ett mindre underskott i budgeten än tidigare väntat. Det innebär att statens upplåning inte behöver öka som planerat.
Det framkommer när Riksgälden idag presenterar sin nya prognos över den ekonomiska utvecklingen, statens budgetsaldo och den statliga upplåningen de närmaste två åren.
– Avmattningen i ekonomin påverkar statsfinanserna genom framför allt lägre skatteinkomster, men vi ser ändå ett starkare budgetsaldo än i förra prognosen. Det beror främst på att Riksbanken betalar tillbaka lån men också på något lägre utgifter och mindre uttag från skattekontot. Statsskulden fortsätter därmed att minska från en låg nivå, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
Starkare budgetsaldo trots dämpad tillväxt i ekonomin
Riksgälden räknar i sin nya prognos med ett budgetöverskott på 121 miljarder kronor i år och ett underskott på 19 miljarder kronor 2020. Det innebär en upprevidering av budgetsaldot på totalt cirka 90 miljarder under prognosperioden jämfört med prognosen i februari. Förändringen i år beror främst på Riksbankens beslut att minska valutareserven genom att återbetala lån till Riksgälden, vilket inte var känt vid det förra prognostillfället. Nästa års förändring förklaras av att Riksgälden nu antar ett mindre nettoutflöde av pengar som placerats på skattekonton.
| Förra prognosen inom parentes | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|
|
BNP (%) |
2,4 (2,3) |
1,8 (1,6) |
1,4 (1,6) |
|
Arbetslöshet (% av arbetskraften) |
6,3 |
6,5 (6,5) |
6,7 (6,7) |
|
Budgetsaldo (miljarder kronor) |
80 |
121 (40) |
–19 (–30) |
|
Finansiellt sparande (% av BNP) |
1,5 |
0,9 (0,8) |
0,5 (0,5) |
|
Statsskuld (% av BNP) |
26 |
22 (23) |
21 (23) |
Svensk ekonomi är inne i en avmattningsfas där bostadsmarknaden dämpar såväl konsumtion som investeringar. Arbetsmarknaden mattas också av, vilket medför att arbetslösheten ökar båda åren. Sammantaget räknar Riksgälden med en BNP-tillväxt på 1,8 procent 2019 och 1,4 procent 2020.
Begränsat likvitt utrymme i hushållens sparande
Sparkvoten är hög i ett internationellt perspektiv, men en stor del av sparandet är bundet i kollektivt pensionssparande, realt sparande och amorteringar. Justerat för dessa tre faktorer sjunker sparkvoten från 16,7 procent till 2,5 procent av disponibelinkomsten.
– Den höga sparkvoten tolkas ofta som en stabiliserande faktor i ekonomin. Men om man justerar för exempelvis amorteringar kopplade till bostaden får man en tydligare bild av hur stor del av sparandet som hushållen faktiskt kan använda på kort sikt. Sparandet förtjänar att analyseras vidare ur ett stabilitetsperspektiv, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
Höjda emissionsvolymer dröjer och statsskulden minskar
De förbättrade budgetutsikterna gör att den planerade höjningen av emissionsvolymen i statsobligationer skjuts på framtiden. Upplåningen ligger därmed kvar på 30 miljarder kronor i årstakt även under 2020, se tabell nedan. Det motsvarar 1,5 miljarder kronor per auktion. Även ökningen av upplåningen i statsskuldväxlar senareläggs.
Upplåningen i realobligationer lämnas oförändrad, medan upplåningen i utländsk valuta minskar kraftigt i år till följd av Riksbankens beslut att minska valutareserven.
| Förra prognosen inom parentes | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|
|
Statsobligationer |
32 |
30 (30) |
30 (40) |
|
Realobligationer |
9 |
9 (9) |
9 (9) |
|
Statsskuldväxlar (stock vid slutet av året) |
20 |
20 (20) |
30 (40) |
|
Obligationer i utländsk valuta |
88 |
19 (90) |
59 (56) |
|
– varav vidareutlåning till Riksbanken |
88 |
19 (90) |
59 (56) |
Statsskulden väntas minska till 1 089 miljarder kronor i slutet av 2020 vilket motsvarar en andel av BNP på 21 procent. Nivån är 87 miljarder kronor lägre än i Riksgäldens februariprognos. Givet Riksgäldens prognos för statsskulden väntas skulden enligt Maastrichtmåttet nå skuldankaret på 35 procent av BNP redan i år. Maastrichtskulden omfattar hela den offentliga sektorns skulder.
Statens upplåning – prognos och analys 2019:2, pdf
Kontakt
Riksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01
Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att sköta statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög.
I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa uppskattar Riksgälden statens upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten.