På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Stort budgetöverskott 2018
Pressmeddelande 9 januari 2019
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 80,0 miljarder kronor för 2018. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 95,8 miljarder kronor. Skillnaden förklaras till större delen av lägre skatteinkomster och högre nettoutlåning till myndigheter än i prognosen.
Statsbudgeten visade ett överskott på 80,0 miljarder kronor 2018 att jämföra med ett överskott på 61,8 miljarder kronor 2017. En fortsatt god konjunktur och stark arbetsmarknad ledde till starka skatteinkomster från löner, konsumtion och bolagsvinster. Skatteinkomsterna fortsatte även att påverkas av överinsättningar på skattekontot. Skillnaden mellan prognosen från oktober och utfallet förklaras bland annat av lägre skatteinkomster till följd av högre utbetalningar från skattekontot än väntat. Även nettoutlåningen till myndigheter m.fl. var högre än beräknat.
Statsskulden uppgick till 1 262miljarder kronor i slutet av december vilket var 66 miljarder kronor lägre än i december 2017.
Underskott för staten i december
Statens betalningar resulterade i ett underskott på 78,3 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 79,0 miljarder kronor. Skatteinkomsterna var cirka 1 miljard kronor lägre än beräknat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var i linje med prognos. Exportkreditnämnden har under december flyttat sammanlagt 4,7 miljarder kronor från valutakonton i bank till konto hos Riksgälden. Det var knappt 2 miljarder kronor högre än prognosen för december som var baserad på att flytten skulle ske både under november och december. Den högre inlåningen motverkades av högre utlåning till bland annat Pensionsmyndigheten.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor lägre än prognos.
Utfallet för januari publiceras den 7 februari, kl. 09.30.
Kontakt:
Sofia Nilsson, ekonom, 08 613 47 34
Pressfunktionen, 08 613 47 01
| 1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. | |||||
| 2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2018). | |||||
| 3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. | |||||
| 4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. | |||||
| Utfall dec. | Prognos dec. | Diff. dec. | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettolånebehov | 78 330 | 79 047 | -717 | 15 713 | -80 037 |
| Primärt saldo³ | 34 999 | 35 528 | -529 | 12 737 | -97 921 |
| Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 | 35 293 | 35 310 | -17 | 2 806 | 4 455 |
| Räntor på statsskulden | 8 037 | 8 209 | -172 | 170 | 13 428 |
| - Ränta på lån i svenska kronor | 8 198 | 8 221 | -23 | 293 | 13 012 |
| - Ränta på lån i utländsk valuta | -24 | 16 | -40 | -17 | -376 |
| - Realiserade valutakursdifferenser | -137 | -28 | -109 | -106 | 792 |
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden