På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Överskott för staten i mars
Pressmeddelande 5 april 2019
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 12,0 miljarder kronor i mars. Riksgäldens prognos var ett underskott på 7,4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av lägre utlåning till Riksbanken.
Det primära saldot blev 1,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna var samtidigt cirka 4 miljarder kronor lägre än prognos.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 21,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att ett lån till Riksbanken som förföll i mars, refinansierades redan i februari. Det är således bara fråga om en omfördelning av nettoutlåning mellan februari och mars. Därutöver var inlåningen från bland annat Pensionsmyndigheten något högre än beräknat.
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,8 miljarder kronor högre än beräknat.
För tolvmånadersperioden till och med mars 2019 visade statens betalningar ett överskott på 85,6 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 145 miljarder kronor i slutet av mars.
Utfallet för april 2019 publiceras den 8 maj, kl. 09.30.
Utlåningen till Riksbanken minskar och budgetsaldot förstärks
Riksbanken meddelade den 6 mars att de inte kommer att refinansiera de valutalån från Riksgälden som förfaller i maj, juli och oktober 2019. Lånen uppgår sammanlagt till cirka 8 miljarder USD, motsvarande cirka 69 miljarder kronor beräknat till ursprunglig växelkurs. När lånen förfaller kommer budgetsaldot att förstärkas med motsvarande belopp. För Riksgäldens del blir effekten att de lån i USD som Riksgälden tagit upp för att finansiera utlåningen till Riksbanken inte behöver refinansieras. I övrigt påverkar det inte Riksgäldens upplåning. Riksgälden återkommer med nya prognoser på budgetsaldot och upplåningen i Statsupplåningsrapporten den 19 juni 2019.
Kontakt
Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53
Pressfunktionen, 08 613 47 01
|
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. |
|||||
|
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2019). |
|||||
|
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. |
|||||
|
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket. |
|||||
| Utfall mars | Prognos mars | Diff. mars | Ack. diff.2 | Utfall 12-mån | |
|---|---|---|---|---|---|
|
Nettolånebehov |
-11 967 |
7 361 |
-19 328 |
-12 456 |
-85 567 |
|
Primärt saldo3 |
8 131 |
7 171 |
960 |
-9 790 |
-93 409 |
|
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 |
-23 605 |
-2 507 |
-21 098 |
-3 713 |
-6 264 |
|
Räntor på statsskulden |
3 507 |
2 697 |
810 |
1 048 |
14 106 |
|
- Ränta på lån i svenska kronor |
3 705 |
3 794 |
-89 |
212 |
14 368 |
|
- Ränta på lån i utländsk valuta |
-135 |
-41 |
-94 |
-41 |
-449 |
|
- Realiserade valutakursdifferenser |
-63 |
-1 056 |
993 |
876 |
187 |
Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:
Rapport Sveriges statsskuld mars 2019
Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.