Årliga beslut om krisplanering för svenska banker fattade

Pressmeddelande 18 december 2019

Nio svenska institut bedriver i nuläget verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet. Det framgår av Riksgäldens årliga beslut om planer för hur banker och andra institut i Sverige ska hanteras i en kris.

Riksgälden analyserar årligen institutens verksamheter och deras betydelse för det finansiella systemet. Det resulterar i så kallade resolutionsplaner som visar hur varje enskilt institut ska hanteras i en eventuell kris.

De institut som bedöms vara systemviktiga kommer, om de skulle hamna i kris, försättas i resolution. Det innebär bland annat att institutet hålls öppet och att det är dess aktie- och fordringsägare som får stå för kostnaderna för krishanteringen. Institut som inte bedöms vara systemviktiga tillåts gå i konkurs eller försätts i likvidation.

Riksgälden har också fattat beslut om de minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) som ska gälla 2020 för de berörda instituten. Kraven syftar till att säkerställa att instituten har en tillräcklig mängd kapital och nedskrivningsbara skulder för att kunna rekonstrueras utan att skattemedel behöver användas.

Resolution innebär att Riksgälden tar kontroll över en problemdrabbad bank för att genomföra krishanteringsåtgärder. Genom att bankerna och instituten på förhand anpassar sig till de krav Riksgälden ställer på dem ökar dels incitamenten till ett försiktigare beteende, dels beredskapen att möta nästa kris utan att skattebetalarna får ta kostnaden. Goda förberedelser bidrar också till att kostnaden minskar ifall krisen ändå uppstår, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Nio systemviktiga institut i Sverige

De nio institut som i nuläget bedöms vara systemviktiga är Handelsbanken, SEB, Swedbank, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit.

Se promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder samt Riksgäldens frågor och svar om MREL för information om hur kraven beräknats.

Särskilda krav på dotterföretag till systemviktiga institut

Beslut om MREL innefattar även de institut som är dotterföretag till de svenska systemviktiga instituten. Syftet med att ställa krav på dotterföretagen i en koncern är att en kris som inte bara involverar moderföretaget ska kunna hanteras på ett effektivt sätt. I år fattas för första gången sådana beslut för de svenska systemviktiga institutens utländska dotterföretag. Dessa beslut kommuniceras till respektive institut av ansvariga resolutionsmyndigheter i de länder där svenska institut har dotterföretag med betydande verksamhet. Kraven kommer att fasas in under 2020.

Riksgälden har även fattat beslut om MREL för de svenska systemviktiga institutens inhemska dotterföretag. Beslut om MREL-krav på svenska dotterföretag fattades första gången i december 2018. Riksgälden har därtill fattat beslut om MREL för Nordeas och Danske Banks svenska dotterföretag.

Se tabell för samtliga MREL-krav för de svenska systemviktiga instituten. 

De flesta institut bedöms vara icke-systemviktiga

Merparten av de institut som omfattas av Riksgäldens resolutionsplanering bedöms inte vara systemviktiga. Dessa institut kan försättas i konkurs i händelse av kris eftersom deras verksamhet inte är kritisk för det finansiella systemet och eftersom det finns liten risk för att deras problem sprider sig till andra delar av det finansiella systemet. För de icke-systemviktiga instituten fattas beslut om resolutionsplaner och MREL vartannat år. Nya beslut för denna kategori av institut kommer att fattas under 2020.

Insättningsgarantin gäller alltid

Oavsett hur ett institut hanteras i kris gäller alltid insättningsgarantin. Det innebär att insättares pengar är skyddade upp till ett belopp om 950 000 kronor per insättare och institut.

Mer om resolutionsplanering och MREL.

Kontakt

Presstjänsten, 08 613 47 01