På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Riksgälden ser inga förutsättningar för nya premieobligationer
Pressmeddelande 28 september 2018
Riksgälden har på uppdrag av regeringen övervägt om staten bör avveckla utgivningen av premieobligationer efter att den varit pausad sedan 2016. Riksgäldens bedömning är att premieobligationerna inte längre kan uppfylla målet att minska kostnaden för statsskulden.
Uppdraget återrapporteras i Riksgäldens förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning som lämnas till Finansdepartementet i dag.
– Att börja ge ut premieobligationer igen skulle medföra betydande kostnader och en lång startsträcka. Samtidigt ser vi inte att det finns förutsättningar att bygga upp den kundbas som krävs för att premieobligationerna ska vara lönsamma, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
Premieobligationer har en historia sedan hundra år tillbaka, då de varit ett av de skuldinstrument Riksgälden använt i förvaltningen av statsskulden. Men som en följd av det låga ränteläget och bristande lönsamhet beslutade Riksgälden 2016 att upphöra med utgivningen tillsvidare.
Eftersom Riksgälden inte ser att det finns förutsättningar att återuppta utgivningen kommer de sista utestående premieobligationerna att förfalla i slutet av 2021. Alla utestående premieobligationer löper på till förfall och vinstdragningar kommer att göras enligt plan.
Förslag om gemensamt riktvärde för löptiden i kronskulden
I riktlinjerna för statsskuldsförvaltningen föreslår Riksgälden en ändring som innebär att styrningen av löptiden för den nominella och reala kronskulden slås ihop. Motiveringen är att ett gemensamt riktvärde på mellan 4 och 6,5 år skulle ge en bättre överblick över risknivån i skulden.
Placeringar på skattekontot bör begränsas
I riktlinjeförslaget återrapporteras även ett uppdrag om hur statens ovanligt stora kassaöverskott kan återföras till normala nivåer. Kassan kommer att minska gradvis när stora obligationslån förfaller de närmsta åren. Riksgälden vidtar samtidigt de åtgärder som bedöms möjliga för att snabba på minskningen. Exempelvis refinansieras lån till Riksbanken med medel ur kassan.
En av orsakerna till kassaöverskottet är att företag och privatpersoner har placerat pengar på sina skattekonton då de fått en bättre ränta där än hos bankerna. Trots att räntan på skattekontot sänktes från 0,56 procent till 0 procent den 1 januari 2017, har insättningarna från framför allt företag fortsatt.
– Att skattekontot används för kapitalplaceringar är problematiskt eftersom det innebär en dyr upplåning för staten och bidrar till ett minskat utbud av statsobligationer. Dessutom blir utfallet av budgetsaldot vilseledande då skatteinkomsterna ser större ut än de egentligen är. Det bör därför prövas hur möjligheten att placera kapital på skattekonton kan begränsas, säger Hans Lindblad.
Läs hela rapporten: Statsskuldens förvaltning – förslag till riktlinjer 2019–2022, pdf
Kontakt
Pressfunktionen, 08 613 47 01