Fortsatt stark svensk ekonomi och växande budgetöverskott

Pressmeddelande 19 juni 2018

Den svenska ekonomin växer i god takt och statsbudgeten väntas visa överskott på 90 miljarder kronor i år och 69 miljarder kronor nästa år. Trots det starkare budgetsaldot lämnar Riksgälden upplåningen i statsobligationer oförändrad. Att minska upplåningen från en redan historiskt låg nivå skulle försämra likviditeten på marknaden ytterligare.

– Den svenska ekonomin går fortsatt bra och bidrar till de starka statsfinanserna, men att vi höjer prognosen för budgetsaldot beror framför allt på företagens kapitalplaceringar på skattekontot, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Riksgälden räknar i sin nya prognos med att BNP växer 2,8 procent i år och 1,8 procent nästa år. Investeringar och hushållens konsumtion ger betydande bidrag till BNP-utvecklingen. Nästa år väntas dock bostadsinvesteringarna minska samtidigt som näringslivets investeringar växer långsammare.

Kapitalplaceringar på skattekontot fortsätter att påverka

Den nya prognosen för budgetsaldot 2018 innebär en upprevidering med 10 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. För 2019 är upprevideringen 23 miljarder kronor, vilken till största delen beror på en förändrad bedömning av flödet av kapitalplaceringar på skattekontot. Förväntningarna på en räntehöjning från Riksbanken har skjutits fram. Det medför att det tidigare väntade utflödet från skattekontot nästa år vänds till ett inflöde.

– Kapitalplaceringarna på skattekontot är en dyr form av upplåning för staten. Våra beräkningar visar att merkostnaden blir 1,7 miljarder kronor jämfört med om vi lånar upp samma belopp på marknaden. Dessutom medför kapitalplaceringarna en osäkerhet i statsskuldsförvaltningen och minskar utrymmet för annan upplåning, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Upplåningen i statsobligationer kvar på historiskt låg nivå

Emissionsvolymen i statsobligationer ligger kvar på 30 miljarder kronor i årstakt, den lägsta nivån sedan 2000. Likviditeten på statsobligationsmarknaden har fortsatt att försämras sedan förra prognosen då emissionsvolymen sänktes. Att minska den än mer skulle försämra likviditeten ytterligare, vilket skulle medföra högre lånekostnader och ökad risk för staten.

Upplåningen i realobligationer och statsskuldväxlar lämnas också oförändrad. Däremot minskar upplåningen i obligationer i utländsk valuta. Det beror på att Riksgälden räknar med att en del av utlåningen till Riksbanken refinansieras med kassamedel i stället. Det bidrar till att statens kassaöverskott krymper och att statsskulden sjunker.

Statsskulden väntas minska till 1 127 miljarder kronor, vilket motsvarar 22 procent av BNP. Det bidrar till att Maastrichtskulden, som omfattar hela den offentliga sektorn, når det så kallade skuldankaret på 35 procent av BNP i slutet av 2019.

Statsupplåning – prognos och analys 2018:2

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94