Årliga beslut om bankkrisplanering fastställda

Read in English

Pressmeddelande 19 december 2018

Nio svenska institut bedriver i nuläget verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet. Det fastställer Riksgälden genom sina årliga beslut om planer för hur banker och andra institut i Sverige ska hanteras i en kris. Riksgälden har även beslutat om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL) som ska gälla 2019.

Besluten är ett resultat av det årliga arbetet där Riksgälden analyserar institutens verksamheter som resulterar i individuella resolutionsplaner för varje enskilt institut. Riksgälden har också beslutat om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL). Kraven säkerställer att instituten har en tillräcklig mängd kapital och nedskrivningsbara skulder för att kunna rekonstrueras utan att skattemedel behöver användas.

– Vid en allvarlig kris ska så kallade systemviktiga institut hanteras genom resolution. Det innebär att staten tar kontroll över institutet för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Nio systemviktiga institut i Sverige

De nio institut som i nuläget bedöms vara systemviktiga är Handelsbanken, SEB, Swedbank, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit.

Danske Banks och Nordeas svenska dotterföretag omfattas inte av besluten då de ingår i utländska koncerner. Riksgälden följer hemländernas beslutsprocess för planer och MREL. Riksgälden avser att återkomma i frågan om minimikrav på nedskrivningsbara skulder för dessa koncerners svenska dotterföretag under 2019.

Vid besluten om MREL har Riksgälden utgått från de ställningstaganden som görs i promemorian Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder.

Tabellsammanställning 
Institut (med verksamhet som bedöms som kritisk för det finansiella systemet)MREL på gruppnivå (procent av totala skulder och kapitalbas)

Handelsbanken

6,2%

SEB

8,0%

Swedbank

6,8%

Landshypotek

10,1%

Länsförsäkringar

6,3%

SBAB

5,1%

Skandiabanken

6,5%

Sparbanken Skåne

9,4%

Svensk Exportkredit

8,3%

Se Frågor och svar om Riksgäldens beslut avseende minimikravet på nedskrivningsbara skulder för information om hur kraven beräknats. De beslutade kraven är uttryckta som en procentsats av institutens totala skulder och kapitalbas.

Särskilda krav på dotterföretag till systemviktiga institut

Riksgälden har även fattat beslut om MREL för svenska dotterföretag. För dotterföretag som ingår i koncerner som ska hanteras sammanhållet i resolution gäller särskilda principer för hur kravet ska uppfyllas. De skulder som används ska vara efterställda och utgivna till det institut inom koncernen som ska försättas i resolution, i regel moderföretaget. Att skulderna har dessa egenskaper är en förutsättning för att krisåtgärder ska kunna genomföras på effektivt sätt. Kraven gäller från och med den 1 april 2019.

De flesta institut bedöms vara icke systemviktiga

För de 151 institut som bedöms kunna hanteras genom konkurs eller likvidation har Riksgälden fattat beslut om så kallade förenklade resolutionsplaner och om MREL som inte överstiger kapitalkraven. För merparten av dessa institut avser Riksgälden att se över planerna vartannat år, givet att institutens verksamhet inte förändras betydligt.

Insättningsgarantin gäller alltid

Oavsett hur ett institut hanteras i kris gäller alltid insättningsgarantin. Det innebär att insättares pengar är skyddade upp till ett belopp om 950 000 kronor per insättare och institut.

Läs mer om resolutionsplanering och MREL.

Kontakt

Presstjänsten, 08 613 47 01