Statens lånebehov minskar 2018 då Riksbankens valutareserv dras ned

Pressmeddelande 20 juni 2017

Statsbudgeten kommer att visa ett underskott – ett nettolånebehov – på 17 miljarder kronor i år, för att sedan vända till ett överskott på 124 miljarder kronor 2018. Det pekar Riksgäldens nya prognos på. Det stora överskottet nästa år beror på att Riksgälden antar att de lån som tagits upp åt Riksbanken för att stärka valutareserven börjar betalas tillbaka. Därmed minskar statens upplåning i utländsk valuta kraftigt.

Bortsett från effekten av den minskade utlåningen till Riksbanken är ändringarna i prognosen för budgetsaldot och statens upplåning små. Statens finansiella sparande, som är en bättre indikator på de underliggande statsfinanserna än budgetsaldot, visar ett överskott på 0,3 procent av BNP i år och 0,2 procent 2018.

– Vi antar att regeringens förslag om att dra ner valutareserven kommer att bli verklighet och då får vi ett stort budgetöverskott och en minskad statsskuld nästa år, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. De underliggande statsfinanserna visar en jämnare utveckling och ekonomin växer i fortsatt stabil takt.

Riksgälden räknar med en BNP-tillväxt på 2,3 procent 2017 och 2,1 procent 2018. En tydligare återhämtning i omvärlden bidrar till en god exportutveckling i närtid, samtidigt som den inhemska efterfrågan är fortsatt stark. Arbetslösheten förväntas plana ut på 6,5 procent.

Små prognosförändringar bortsett från lånen till Riksbanken

Budgetunderskottet för 2017 är 3 miljarder kronor lägre i den nya prognosen än i prognosen från februari. Det beror på lägre utgifter för bland annat arbetsmarknad och socialförsäkring. De minskade utgifterna motverkas delvis av att även skatteinkomsterna revideras ned.

Prognosen för 2018 är i princip oförändrad om man bortser från den minskade utlåningen till Riksbanken. Riksgälden har tagit upp lån i utländsk valuta på sammantaget motsvarande 249 miljarder kronor för Riksbankens räkning. I mars föreslog regeringen att denna vidareutlåning ska avvecklas. Riksgälden räknar i prognosen med att utlåningen till Riksbanken upphör i takt med att lånen förfaller. Under 2018 rör det sig om förfallande lån på 106 miljarder kronor.

När lånen till Riksbanken förfaller minskar statsskulden. I slutet av 2018 beräknas statsskulden vara 1 217 miljarder kronor, jämfört med 1 354 miljarder kronor ett år tidigare. Det innebär att skulden som andel av BNP minskar från 30 procent till 26 procent.

Minskad upplåning i utländsk valuta och statsskuldväxlar

Under 2017 fortsätter Riksgälden som tidigare att refinansiera de lån till Riksbanken som förfaller. När denna upplåning upphör 2018 planerar Riksgälden i stället att emittera obligationer i utländsk valuta för motsvarande 17 miljarder kronor för egen räkning. Detta görs för att ha kvar en närvaro på den internationella kapitalmarknaden.

För att skapa utrymme för att återuppta valutaupplåningen för egen räkning drar Riksgälden ned upplåningen i statsskuldväxlar. Utbudet per auktion minskar från i snitt 10 miljarder till 7,5 miljarder kronor från slutet av februari 2018.

Upplåningen i statsobligationer och realobligationer är oförändrad jämfört med den föregående prognosen.

I en ruta i rapporten Statsupplåning – prognos och analys 2017:2 belyser Riksgälden hur nyanlända hanteras i arbetskraftsundersökningen (AKU). Slutsatsen är att de senaste årens ökning av antalet asylsökande leder till att AKU överskattar sysselsättningen.

Statsupplåning – prognos och analys 2017:2

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94