Riksgälden beslutar att efterställda obligationer ska användas vid bankkrishantering

Pressmeddelande 23 februari 2017

Riksgälden presenterar i dag ramverket för minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) för banker och vissa andra finansiella företag. Ramverket gör det tydligt att kostnaderna för en kris ska bäras av bankernas aktieägare och vissa typer av långivare, inte skattebetalarna. Banker som är viktiga för stabiliteten i det finansiella systemet behöver nu ersätta delar av sina befintliga obligationslån med obligationer som är efterställda.

– För att Riksgälden ska kunna säkra en effektiv krishantering av banker kräver vi att det finns tillräckligt med kapital och nedskrivningsbara skulder i deras balansräkningar. De skulder som används för att uppfylla minimikravet ska dessutom vara av så pass hög kvalitet att de tryggt kan tas i bruk för att genomföra en bankrekonstruktion. Därför har vi beslutat att minimikravet enbart får uppfyllas av kapital och efterställda skulder, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Skuldnedskrivning (eng. bail-in) är det huvudsakliga verktyget i det regelverk om bankkrishantering som gäller i Sverige sedan februari 2016. Verktyget innebär att skulder i en bank ska kunna skrivas ned för att täcka förluster eller omvandlas till aktier för att återställa kapitalet i en kris och att bankens samhällsviktiga verksamhet kan leva vidare. Det blir därmed bankernas långivare och aktieägare som får bära kostnaderna i stället för skattebetalarna.

Skulder som används för att uppfylla Riksgäldens minimikrav  

Riksgälden har nu fastställt modellen för beräkning av nedskrivningsbara skulder (MREL) som bestämmer dels hur mycket eget kapital och nedskrivningsbara skulder varje bank måste ha, dels hur stor andel som bör vara skulder och vilken typ av skulder som kravet får uppfyllas med. För systemviktiga banker innebär detta bland annat att de behöver ersätta delar av sina befintliga obligationslån med obligationer som är efterställda, det vill säga skulder som bär förluster före vanliga oprioriterade skulder såsom insättningar från storföretag och bankobligationer.^¹ Det är alltså investerare i efterställda skulder som tillsammans med aktieägarna primärt kommer att bära kostnaderna vid resolution.  

Banker som inte är systemviktiga uppfyller alltid Riksgäldens minimikrav så länge de efterlever gällande kapitalkrav. Vid en krissituation försätts dessa banker i konkurs eller likvidation i stället för resolution.

Riksgäldens minimikrav infasat om fem år

Minimikravet kommer att börja gälla från och med 1 januari 2018. Bankerna får successivt bygga upp den volym av efterställda skulder som krävs för att uppfylla minimikravet fram till år 2022. Under övergångsperioden övervakar Riksgälden att volymerna byggs upp i en lämplig takt. Riksgälden beräknar att de fyra storbankerna behöver emittera efterställda obligationslån på sammanlagt cirka 500 miljarder kronor under de kommande fem åren för att uppfylla minimikravet. Detta bedöms kunna ske utan att bankerna behöver öka skuldsättningen. 

Resolution – hantering av banker i kris

Från och med den 1 februari 2016 har Sverige nya regler för hantering av kriser i banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag (företag) som till stora delar ersätter bankstödslagstiftningen från 2008. Riksgälden är enligt de nya reglerna så kallad resolutionsmyndighet med ansvar för både förberedelser och hantering av företag i kris. Resolution är ett särskilt förfarande där Riksgälden tar kontroll över ett problemdrabbat företag för att rekonstruera eller avveckla det under ordnade former. Under processen hålls hela eller delar av företaget öppen så att insättare och andra kunder har tillgång till sina konton och övriga tjänster för att därmed trygga den finansiella stabiliteten. Kostnaderna för resolutionen ska bäras av aktie- och fordringsägarna, inte av skattebetalarna. Riksgälden har fått ansvaret för att se till att banker och vissa andra finansiella företag alltid har en viss mängd eget kapital och skulder som går att skriva ner för att täcka förluster och återställa kapitalet (eng. Minimum Requirement for Own Funds and Eligible Liabilities, MREL).

Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder

Kontakt

Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 46 94

^¹ Insättningar som ryms inom insättningsgarantins maximala ersättningsbelopp om 950 000 kronor kan under inga omständigheter skrivas ned. Insättningar från privatpersoner samt små- och medelstora företag över detta belopp har allmän förmånsrätt, vilket innebär att de bär förluster först efter att alla efterställda och oprioriterade fordringar har skrivits ned.