Större överskott för staten i år vänds till underskott 2017

Pressmeddelande 15 juni 2016

En stark svensk ekonomi bidrar tillsammans med tillfälliga faktorer till ett överskott i statsbudgeten på 41 miljarder kronor 2016. Det visar Riksgäldens senaste prognos. Överskottet vänds till ett underskott på 42 miljarder kronor nästa år då flera av de tillfälliga faktorerna faller bort. Sammantaget över åren minskar statens lånebehov jämfört med föregående prognos, vilket leder till lägre obligationsupplåning.

– En fortsatt hög konsumtion, en stark arbetsmarknad och ökade kapitalvinster bidrar till att budgetsaldot stärks i år, men överskottet förklaras också av tillfälliga faktorer såsom sparande på skattekonto, rabatt på EU-avgiften och historiskt låga räntebetalningar på statsskulden, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad. Vi räknar med att svensk ekonomi växer i god takt i år, men att den mattas av successivt i takt med att resursutnyttjandet i ekonomin stiger.

Riksgäldens prognos pekar på en BNP-tillväxt på 3,2 procent i år och 2,2 procent nästa år. Den avtagande tillväxttakten får effekt på statsfinanserna först mot slutet av prognosperioden.

Omsvängningen i budgetsaldot från 2016 till 2017 förklaras delvis av att insättningarna av sparmedel på skattekonton bedöms minska när räntan på skattekontot sänks till noll. Dessutom väntas framför allt privatpersoner börja ta ut pengar från skattekontot. Även lägre kapitalvinster och större förskottsutbetalningar av kommunalskatt bidrar till minskade skatteinkomster nästa år. På utgiftssidan ökar statsbidragen till kommunerna och EU-avgiften.

Förändringar jämfört med föregående prognos

Budgetöverskottet för 2016 är 39 miljarder kronor större än i Riksgäldens föregående prognos från februari. Det beror delvis på högre kapitalvinster för hushållen och högre konsumtions­baserade skatteinkomster, men även på att skattekontot fortsatt används som en sparform.

Budgetunderskottet för 2017 är 11 miljarder kronor större än i föregående prognos. Det förklaras framför allt av lägre skatteinkomster till följd av större ­utbetalningar av kommunalskatt och förväntade utflöden av sparmedel från skattekonton. På utgiftssidan ökar statsbidragen till kommunerna, medan utgifterna för migration blir något lägre än tidigare beräknat.

Sammantaget för åren är nettolånebehovet 27 miljarder kronor lägre än föregående prognos.

Överskottet 2016 medför att statsskulden minskar till 1 376 miljarder kronor, vilket motsvarar 32 procent av BNP. I slutet av 2017 beräknas den uppgå till 1 411 miljarder kronor.

Lägre emissionsvolym i statsobligationer

Mot bakgrund av det lägre nettolånebehovet och ett minskat refinansieringsbehov drar Riksgälden ner upplåningen i statsobligationer med 5,5 miljarder kronor i år och 11 miljarder kronor nästa år. Minskningen sker genom att auktionsvolymen sänks från 4 miljarder till 3,5 miljarder kronor.

Emissionsvolymen i realobligationer ligger kvar på 18 miljarder kronor i årstakt. Även upplåningen i statsskuldväxlar är oförändrad.

I rapporten Statsupplåning – prognos och analys 2016:2 finns även en ruta med titeln ”Vad är en rimlig storlek på statsskulden?”. Den bygger på Riksgäldens nya Fokusrapport där statsskuldens roll i ekonomin diskuteras utifrån både ett teoretiskt och ett empiriskt perspektiv.

Statsupplåning – prognos och analys 2016:2, pdf

Kontakt

Linda Rudberg, pressansvarig, 08 613 45 38