Stort budgetunderskott och ökad upplåning 2009

Pressmeddelande 4 mars 2009

De senaste årens överskott i statsbudgeten vänds till underskott 2009 och 2010. Underskotten blir ungefär så stora som vi förut-spådde i vår preliminära prognosrevidering i januari, bortsett från att vi nu också räknar med ökad utlåning till Svensk Exportkredit.

Vår nya prognos pekar på budgetunderskott på 135 miljarder respektive 65 miljarder kronor för 2009 och 2010. I den senaste ordinarie prognosen från november räknade vi med 23 miljarder respektive 35 miljarder kronor. Vi annonserade en preliminär revidering av prognosen i januari för att tidigt indikera att budgetunderskotten och upplåningen skulle bli större än väntat.

Exklusive statens utlåning till Svensk Exportkredit och Island blir underskottet i år 78 miljarder kronor. Denna utlåning är så kallad vidareutlåning. Det innebär att vi får en motsvarande finansiell fordran.

Vidareutlåning och lägre inkomster från skatter och försäljningar

Försämringen i statsfinanserna beror främst på vidareutlåningen och andra stödåtgärder såsom kapitaltillskottsprogrammet för banker, på lägre skatteinkomster och på att inkomster från försäljningar av statliga tillgångar försvinner.

Vi antar i prognosen för 2009 att Svensk Exportkredit kommer att låna 50 miljarder kronor och att 25 miljarder kronor av kapitaltillskottsprogrammet utnyttjas.

Skatteinkomsterna blir betydligt lägre än vi beräknade i vår förra ordinarie prognos. Det beror främst på minskade inkomster från lönebaserade skatter och sjunkande vinster i företagen, som en följd av den snabba konjunkturnedgången.

Vi bedömer att den svenska ekonomin kommer att krympa med 2,0 procent 2009. För 2010 räknar vi med en tillväxt på 2,0 procent, ledd av ökad produktivitet och efterfrågan i exportsektorn. Läget på arbetsmarknaden fortsätter att vara svagt under hela prognosperioden.

Ökad upplåning

Statens upplåningsbehov ökar till följd av att statsfinanserna försämras. Justerat för vidareutlåningen begränsas dock ökningen till 161 miljarder kronor.

Upplåningen i nominella statsobligationer blir 106 miljarder kronor 2009, vilket är 32 miljarder mer än i prognosen från november. Ökningen kan delvis tillgodoses med en ny obligation med lång löptid.

Tills vidare behåller vi upplåningstakten i nominella statsobligationer på 3,5 miljarder kronor per auktion. Om intresset för den nya långa obligationen blir lågt eller kostnaderna för staten blir för höga, kan volymen i våra reguljära auktioner komma att höjas till 5 miljarder kronor. Om det skulle bli möjligt för oss att ge ut en stor volym av den nya obligationen, kan i stället en sänkning av auktionsvolymen bli aktuell. Tidpunkten för en eventuell ändring beror på när beslutet om den nya långa obligationen fattas.

Upplåningen i statsskuldväxlar ökar i linje med vår tidigare prognos. Stocken kommer att pendla kring 140 miljarder kronor. Vi säljer i genomsnitt statsskuldväxlar för 10–20 miljarder kronor per auktionstillfälle under 2009 och 2010.

Obligationsupplåningen i utländsk valuta blir cirka 77 miljarder kronor 2009 och 18 miljarder kronor 2010. Den stora upplåningen beror på vidareutlåningen till Svensk Exportkredit, Island och Lettland. Eftersom huvuddelen av upplåningen syftar till vidareutlåningen är prognosen mycket osäker.

Vi fortsätter att ge ut realobligationer i begränsad omfattning. År 2010 höjer vi upplåningsvolymen från 3 miljarder till 6 miljarder kronor.

Statsskuldens utveckling

Statsskulden kommer att vara 1 179 miljarder kronor i slutet av 2009 för att öka till 1 244 miljarder kronor i slutet av 2010. Det motsvarar 38 procent av BNP för båda åren.

Jämfört med 2008 ökar statsskulden med endast 60 miljarder kronor i år. Att ökningen är mindre än vad som motiveras av budgetunderskottet beror främst på att våra kortfristiga placeringar minskar under året. Vi har antagit att de kortfristiga placeringarna, som vid årsskiftet uppgick till 66 miljarder kronor, kommer att vara 0 vid slutet av 2009. De långfristiga finansiella tillgångarna ökar däremot till 57 miljarder kronor.

Statens skuld inklusive Riksgäldens finansiella tillgångar blir 1 122 miljarder kronor i slutet av 2009 och 1 177 miljarder kronor vid slutet av 2010.
 
För mer information:
Thomas Olofsson, upplåning, 08 613 47 82
Tord Arvidsson, prognos, 08 613 47 53

Statsupplåning 2009:1