På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Nödvändiga kakor (cookies)
Nödvändiga kakor går inte att stänga av eftersom vår webbplats inte fungerar utan dessa. Nödvändig kakor bidrar till att våra tjänster är säkra och fungerar som de ska.
Frivilliga kakor (cookies)
Kakor inom detta område används för att samla in statistik för att förbättra webbplatsen och ge våra besökare en så bra upplevelser som möjligt.
Riksgälden föreslår ändrad styrning av nominella kronskuldens löptid
Pressmeddelande 29 september 2009
Riksgälden föreslår att styrningen av den nominella kronskuldens löptid ändras i riktlinjerna för statsskuldens förvaltning. Syftet är att anpassa styrningen så att den tar hänsyn till den under våren utgivna 30-åriga statsobligationen. Förslaget innebär att låneplaneringen inte behöver ändras.
Riksgäldens förslag är att den del av den nominella kronskulden som har en löptid på upp till och med tolv år styrs med en genomsnittlig räntebindningstid, medan den del som har en längre löptid styrs med ett volymtak. Uppdelningen motiveras främst av att förfalloprofilen för den nominella kronskulden är mycket ojämn i och med introduktionen av den 30-åriga obligationen och att styrningen enligt förslaget blir både mer ändamålsenlig och mer transparent.
Riksgälden föreslår följande riktlinjer för statsskuldens löptid:
Den nominella kronskulden:
- Instrument med löptider upp till tolv år ska ha räntebindningstid 3,0 år
- Den utestående volymen av instrument med löptider över tolv år ska som högst uppgå till 60 miljarder kronor
Valutaskulden: räntebindningstid 0,125 år
Realskulden: räntebindningstid 9,4 år vid slutet av 2010
Riksgälden föreslår oförändrade riktlinjer för statsskuldens sammansättning:
Den nominella kronskulden: 60 procent
Valutaskulden: 15 procent
Realskulden: 25 procent
Det föreslagna målet för den nominella skulden med kortare löptid än tolv år innebär att vi inte behöver vidta några justeringar i upplåningen till följd av att vi nu även har en mycket lång statsobligation. Det betyder att vi inte behöver göra om den nuvarande låneplanen.
Riktlinjeförslaget antar och utgår från att statsskulden är i storleksordningen 1 300 miljarder kronor vid slutet av 2010, och att den kan komma att öka ytterligare något åren därefter. Mätt i förhållande till BNP innebär det en skuld som kan komma att stiga till 45 procent.
Riksgälden lämnar varje år ett förslag till regeringen om hur statsskulden ska förvaltas. Det är underlaget för regeringens beslut om riktlinjer. Beslutet ska enligt lagen om statens upplåning och skuldförvaltning fattas senast den 15 november.