På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Resolutionsavgifter för 2023 justeras
Nyhet 26 februari 2025
Riksgälden kommer att återbetala en mindre del av 2023 års resolutionsavgift till 28 institut på grund av ett fel vid beräkningen av avgifterna. Vi har även vidtagit åtgärder för att felet inte ska uppstå igen.
Våren 2024 upptäckte Riksgälden ett fel i den beräkningsmodell som används för att fördela avgiften mellan de institut som betalar en riskjusterad avgift. Felet avser en av riskindikatorerna som används i beräkningen och medförde att 28 institut betalade en för hög avgift.
Totalt uppgår de felaktiga avgifterna till 31 118 000 kronor. Det motsvarar 0,77 procent av det totala avgiftsuttaget 2023 om 4,06 miljarder kronor. För de institut som ska få en återbetalning uppgår den felaktiga avgiften till mellan 0,04 procent och 14,16 procent av deras respektive fakturerade avgift.
Riksgälden ser allvarligt på felet, myndigheten har därför vidtagit åtgärder för att rätta till felet och för att det inte ska hända igen. Dels har vi beräknat om avgiften för 2023 för att säkerställa att de institut som betalat en för hög avgift nu kan få delar av avgiften återbetald. Dels har vi förbättrat interna processer, rutiner och system.
Eftersom den felaktiga avgiften utgör en liten andel av det totala avgiftsuttaget, påverkas vare sig kommande avgiftsuttag eller den tidpunkt när resolutionsreserven kan förväntas nå målnivån.
Riksgälden har under dagen meddelat de institut som ska få medel återbetalda.
Resolutionsavgifterna bygger upp resolutionsreserven
För att finansiera krishantering av banker och andra institut måste instituten betala in pengar till ett konto som kallas resolutionsreserven. Resolutionsreserven kan användas för att betala för en krishantering om det inte finns nog med interna resurser hos ett fallerande institut.
Resolutionsreserven byggs upp genom att Riksgälden tar ut en årlig avgift till dess att reserven uppgår till tre procent av garanterade insättningar (målnivån). Större institut betalar en riskjusterad avgift där avgiften står i proportion till institutets storlek och risk. Mindre institut betalar en schablonavgift där avgiften fastställs enligt olika intervall baserat på institutens storlek.