Resolutionsavgifterna för 2024 är nu betalda

Nyhet 15 augusti 2024

Årets avgifter till resolutionsreserven har betalats in. Sammanlagt uppgick avgifterna för 2024 till cirka 4,36 miljarder kronor.

Som Sveriges resolutionsmyndighet är det Riksgäldens ansvar att se till att de åtgärder som krävs för att hantera krisande banker finansieras inom banksystemet.

I första hand bekostas åtgärderna av den krisdrabbade bankens egna aktie- och fordringsägare, men under vissa särskilda omständigheter kan finansiering även ske genom tillskott av externa medel. Därför finns även en resolutionsreserv, som byggs upp med årliga avgifter från banker och institut.

Nu har dessa avgifter till reserven betalats in för år 2024.

De större instituten betalar mest

I år har 133 institut betalat resolutionsavgift och totalt har cirka 4,36 miljarder kronor betalats in.

Instituten betalar antingen en riskjusterad avgift eller en schablonavgift. De 60 största instituten betalar riskjusterad avgift och står för nästan hela avgiftsuttaget. De resterande instituten har betalat den mindre schablonavgiften.

Reserven byggs upp successivt

Vid utgången av 2023 uppgick resolutionsreserven till 61,03 miljarder kronor. Det motsvarade cirka 2,72 procent av de insättningar som garanteras av den svenska insättningsgarantin.

I Sverige ska resolutionsavgifter tas ut till dess att resolutionsreserven når en målnivå motsvarande 3 procent av de garanterade insättningarna. Hur stora de årliga uttagen blir samt hur många år framöver som avgiftsuttag kommer att genomföras beror dels på utvecklingen av garanterade insättningar och dels på tillväxttakten i de avgiftsskyldiga institutens avgiftsunderlag.

Här finns mer information om när resolutionsreserven kan förväntas nå målnivån.

Så fungerar resolutionsreserven

Resolutionsreservens konstruktion följer de allmänna principer som tillämpas för statsbudgeten och statens finansiering. Reserven är ett konto i Riksgälden, och de avgifter som betalas in till kontot går in i statens samlade kassaflöde. När avgifterna kommer in förstärks därmed budgetsaldot och statens lånebehov och statsskulden minskar.

Syftet med att låta inbetalningar minska statsskulden i stället för att öronmärkas och fonderas är att uppnå en kostnadseffektiv förvaltning av statens finanser.