Klargörande med anledning av lagrådsremiss om ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris

Nyhet 18 februari 2021

Regeringen beslutade den 11 februari 2021 om en lagrådsremiss om ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris. Riksgälden gör härmed vissa klargöranden kring vad de föreslagna regeländringarna innebär.

Lagrådsremissen innehåller förslag på hur delar av EU:s så kallade bankpaket ska genomföras i svensk rätt. Specifikt hanterar remissen de delar av bankpaketet som rör resolution och minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL-kravet). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Ta del av lagrådsremissen på regeringens webbplats

Det kan fortfarande ske förändringar i de lagförslag som slutligen antas av Sveriges riksdag, men Riksgälden vill redan nu klargöra hur vissa föreslagna ändringar i regelverket påverkar myndighetens arbete i närtid. Om lagförslagen skulle förändras kan Riksgälden komma att justera nedan klargöranden.

Av lagrådsremissen framgår att Riksgäldens beslut om MREL-krav enligt de nya reglerna ska gälla från och med 1 januari 2024. För att möjliggöra en linjär uppbyggnad mot de krav som ska uppfyllas 2024 ska Riksgälden också bestämma mellanliggande målnivåer som ska gälla fram tills dess. Innan beslut enligt det nya regelverket har fattats gäller de MREL-krav som har beslutats enligt nuvarande regelverk.

Som en följd av dessa förslag i lagrådsremissen avser Riksgälden att fatta nya beslut om MREL-krav enligt ordinarie cykel för resolutionsplanering, det vill säga i december 2021. För svenska banker som är dotterföretag i utländska koncerner kan beslutstidpunkten komma att avvika.

Efter att beslut enligt de nya reglerna har fattats kommer samtliga resolutionsbarhetsprinciper som Riksgälden för närvarande tillämpar att upphöra gälla, eftersom det nya regelverket innehåller bestämmelser som i allt väsentligt ersätter principernas funktion.

När Riksgälden fattar nya beslut ersätts tidigare krav med en målnivå, som ska gälla från och med den 1 januari 2022, samt ett krav som ska gälla från och med den 1 januari 2024. Riksgälden avser återkomma i god tid innan december med en uppdaterad tillämpningspromemoria som närmare beskriver hur dessa krav bestäms. Målnivåerna kommer att bestämmas med hänsyn till bankernas nuvarande krav och uppfyllnad, för att möjliggöra en linjär uppbyggnad fram till den 1 januari 2024.

Slutligen anger lagrådsremissen att vissa delar av det nya regelverket ska införas genom bestämmelser på lägre nivå än lag. Riksgälden kommer därför under våren att återkomma med en remiss med förslag till föreskrifter, så att dessa kan träda i kraft samtidigt som det nya lagförslaget.