Fortsatt låg till måttlig risk för förluster i statens garanti- och utlåningsportfölj under pandemiåret 2020

Nyhet 15 mars 2021

Risken är fortsatt låg till måttlig för att det ska uppstå stora förluster i de garantier och lån med kreditrisk som staten har ställt ut. Det visar Riksgäldens årliga riskanalys av statens samlade garantier och lån som ökat något från förra årets 2 240 miljarder kronor till 2 432 miljarder kronor.

Staten tillhandahåller garantier och lån för de ändamål som riksdagen och regeringen beslutar om. En garanti innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtaganden, vilket leder till en kreditrisk för staten. Kreditrisk uppstår på samma sätt när staten lånar ut pengar till exempelvis ett företag eller en privatperson.

Riksgälden bedömer att risken för stora förluster i den så kallade ordinarie portföljen ligger kvar på samma låga nivå som föregående år. Den ordinarie portföljen uppgår till 698 miljarder kronor och innehåller bland annat studielån och exportkreditgarantier. Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året. Insättningsgarantin uppgick till 1 734 miljarder kronor per den 31 december 2019. Med stora förluster avses 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år.

Vi följer kontinuerligt upp riskerna i statens garanti- och utlåningsportfölj eftersom denna innebär en ekonomisk risk för staten. I år har det varit särskilt viktigt att se över eventuella effekter av pandemin. Vi kan dock konstatera att portföljen vid årsskiftet inte påverkats väsentligt negativt av den pågående krisen, även om ett fåtal lån har fått anstånd under året och att risknivån i viss grad har höjts i ett fåtal engagemang, säger Magnus Rystedt, avdelningschef på Garanti och finansiering.

Fakta: Coronapandemins påverkan på garanti- och utlåningsverksamheten

• Under 2020 fick Riksgälden nya kreditgarantiuppdrag; företagsakuten och flyggarantiprogrammet. Utestående garanterat belopp för företagsakuten uppgick vid årsskiftet till 1,8 miljarder kronor och för flyggarantiprogrammet finns en utestående garanti på 180 miljoner kronor.
• En annan effekt av pandemin var att AB Svensk Exportkredit, som sedan 2009 har en låneram som tillhandahålls av Riksgälden, för första gången utnyttjade ramen och lånade 10 miljarder kronor. Lånet löper fram till mars 2022.
• Satsningar inom utbildningsområdet för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin har bidragit till ökade utbetalningar av studiemedel (CSN). Under år 2020 har utbetalade bidrag ökat med 2,2 miljarder kronor och utbetalade lån med 2,9 miljarder kronor jämfört med föregående år.
• Exportkreditnämnden, EKN, har genomfört extraordinära åtgärder för att stötta exportföretag under krisen och har som följd av nya pandemianpassade produkter garanterat lån på drygt 54 miljarder kronor.  
• Riksgälden fick även i uppdrag att förvalta den svenska statens garantiåtagande gällande två europeiska garantiprogram. Dessa två garantiprogram hanteras utanför den statliga garantimodellen vilket bland annat betyder att medel för eventuella infrianden finansieras via anslag.
  
  Det ena är Europeiska investeringsbankens (EIB) garantifond för stöd till företag. Den svenska andelen av garantiåtagandet uppgår till cirka 863 miljoner euro. Den andra garantin är till EU:s sysselsättningsfond SURE (Support to mitigate Unemployment Risks in an Emergency). Det är ett stödinstrument som riktar sig till medlemsländer i behov av ekonomiska medel. Den svenska andelen uppgår till cirka 849 miljoner euro och består av ett garantiåtagande avseende eventuella kreditförluster för lånen inom SURE.

Läs rapporten: Statens garantier och utlåning – en riskanalys